Museet flyttar 20 000 föremål
Enköpings museum håller på att flytta sina föremålssamlingar från Lantmännens före detta sädesmagasin ner i hamnen till specialinredda källarlokaler vid Västerledsskolan.
Han var med när museet fick sina lokaler på Rådhusgatan i mitten av 1980-talet, och det var också då som samlingarna flyttades ihop i hamnmagasinet från flera olika mindre magasin och förråd runt om i kommunen. Men då fanns det inte tid till den grundliga genomgång av föremålen som nu görs:
— När vi är färdiga med flytten hit så kommer vi att veta vad som finns alla numrerade kartonger och på olika hyllor. Men registrering av samtliga föremål och noggrannare insortering och katalogisering kommer att få göras vartefter vi får tid, säger Bengt Svensson.
Han och museiteknikern Ola Häggberg tittar på varandra över en hög med kartonger och ser ut att inte vilja tänka på hur lång tid det kan komma att ta innan allt är färdigt.
De lokaler museisamlingarna nu flyttas till är nästan 300 kvadratmeter större än de gamla, de är ljusa och uppvärmda, och det finns möjligheter att anpassa temperaturen i de olika rummen efter vad föremålen i dem tål. Det blir en stor skillnad mot det gamla magasinet på drygt 500 kvadratmeter, utan värme. Kanske ännu värre var dammet som trängde in från verksamheten i den intilliggande silon:
— Så även om den här lokalen inte är helt perfekt är den ändå bättre än den tidigare. En stor fördel är också att museets verkstad fått rymliga och ljusa lokaler, något som det funnits behov av under flera år, säger Bengt Svensson.
I källarlokalerna kommer ungefär 20 000 föremål att förvaras, allt från slädar och träkistor via gamla brandredskap till stenar med inpräglade mönster vars användning museichefen inte riktigt kan redogöra för, ännu.
— Stöldbegärliga föremål förvaras inte här även om lokalerna är ordentligt larmade och skyddade på sätt som föreskrivs, påpekar Bengt Svensson.
På museet finns en särskild monter med guldkorn från samlingarna. Bland annat en stövelknekt gjord av kölstocken på ostindiefararen Götheborg.
Samlingarna bygger på det som överläts till museet från Sydvästra Upplands Kulturhistoriska Förening på 1980-talet. Allmoge- och borgarkultur och föremål från mindre verkstäder är relativt väl representerade i samlingarna, medan industriepoken inte är det:
— Delvis av utrymmesskäl förstås, vi har helt enkelt inte plats för stora maskiner. Dessutom finns JP Johanssonmuseet uppe i Fanna, säger Bengt Svensson.
Så jobbar vi med nyheter