Arkeologen Joakim Kjellberg, en av projektledarna som ivrigt väntar på att sätta i gång med andra etappen av utgrävningarna i Stattgropen senare i vår, lockade storpublik på biblioteket under tisdagskvällen.
Rubriken för hans föreläsning var Det medeltida Enköping, men han berörde delvis tiden både före och efter.
Publiken anade skandal när Joakim Kjellberg berättade hur lagren under det som senare skulle bli Paushuset snabbt skyfflades bort utan arkeologiska undersökningar under 60-talet.
– Nej, det var helt enligt lagen, förtydligade han och berättade om arkeologins högkonjunktur ett decennium senare.
En ny lag, 1977, krävde mer utförliga studier.
– 70-talet var den första professionella perioden. Den andra är vi inne i nu under 10-talet, då naturvetenskapen sätter tydliga spår i vårt arbete, bland annat hur vi kan lära oss mer om dåtidens odling genom till exempel analyser av fröer, fortsatte han.
Utgrävningen i Stattgropen är för övrigt inte den första i Enköpings historia, men kanske den som kommer att få mest uppmärksamhet, både nationellt och internationellt.
Åtminstone enligt Joakim Kjellberg, som tillsammans med Folkuniversitetet stod bakom kvällen. Och det finns mer att berätta. Han aviserar en uppföljning när Stattgropen är färdigstuderad.
– Faktum är att det har gjorts drygt 120 utgrävningar i Enköping sedan den moderna arkeologin startade för 142 år sedan. Den, 1876, vid klostret var den allra första, fortsatte han.
Enköpings första stadssigill är från 1327, men staden är äldre än så.
– Riktigt hur gammal vet vi fortfarande inte med säkerhet, men många små pusselbitar ger ledtrådar, säger han och förklarar:
– Arkeologin, byggnader och skriftliga källor är tre ben i kunskapsinhämtningen.
Joakim Kjellberg betonade att Enköping tidigt, väldigt tidigt, var en viktig plats, med kloster, hospital, marknadscentrum och kyrklig knutpunkt.
Vårfrukyrkans historia är välkänd, men mindre omtalad är borgen Marieborg vid nuvarande Haga som anlades i slutet av 1300-talet av riddaren Johan Molteke.
Kjellberg berättade om vitaliebröderna, pirater som ställde sig i mecklenburgsk tjänst, sedan kungen Albrekt tillfångatagits av drottning Margareta 1389. De hann åsamka stor förstörelse med både plundring och brand.
Pirater, Gustav Vasas omdirigering av järnhandeln från Enköping mot Västerås mer än 200 år senare, liksom stadsbränder ledde till nedgångar och hack i utvecklingskurvan, men staden hämtade sig. Då som under senare nedgångar.
– Vi har mycket litteratur om Enköping om man vill lära sig mer, tipsade bibliotekarien Maria Ekmark.