Stor personalomsättning på länsstyrelsen är en förklaring. Med övertidsarbete för handläggarna på länsstyrelsens landsbygdsavdelning har andelen jordbrukare som får vänta till efter årsskiftet minskat från 23 procent i mitten av december till 16 procent nu.
– Vana handläggare har slutat under året, men vi har allokerat om resurser för att ändå kunna klara utbetalningarna för så många som möjligt, säger Kristina Jansson, chef för landsbygdsavdelningen.
Hon tillägger att det med nuvarande datasystem inte går att komma upp i 100 procent utbetalningar eftersom Jordbruksverkets och länsstyrelsernas nuvarande funktionalitet inte tillåter det. Lantbrukets affärstidning ATL har också skrivit om detta.
Gustaf Carlström, spannmåls- och djurbonde i Lillkyrka-Viggeby, hör till dem som fått merparten av de ansökta stöden utbetalade i tid i år:
– Det var tur annars hade jag varit ett fall för kronofogden nu. Räkningar för diesel, utsäde, gödnings- och bekämpningsmedel måste betalas, säger Gustaf Carlström.
Samma tur har inte Kaj Carlsson, spannmåls- och djurbonde i Fjärdhundra, haft:
– Jag klarar mig bara för att jag har andra verksamheter att luta mig mot ekonomiskt under en övergångsperiod. Stöden är inte några bonuspengar som en del tror, de är nödvändiga för produktionen, säger Kaj Carlsson.
”Rättslöst” är en beteckning både han och Gustaf Carlström använder om hanteringen av stöden:
– Är vi sena med uppgifter eller pengar till Skatteverket straffas vi ekonomiskt, men när vi drabbas av förseningar får vi ingen kompensation alls, säger Kaj Carlsson.