Lantbruksskrot samlas in

—Vi hade en liknande kampanj på försök i Halland 2003 och fick in mellan tre och fyra tusen ton skrot. Det var oväntat mycket men det är ju en jordbruksbygd, så vi fortsatte 2004 med ytterligare sju län, och fick då in mer än 22 000 ton, så behovet verkar finnas, säger Anders Lundberg, projektledare för Håll Sverige Rent och insamlingen i Uppsala län.

LRF-samarbete
Stiftelsen samarbetar med LRF för att sprida information bland lantbrukarna om kampanjen, och med återvinningsföretaget Stena Gotthard för att genomföra den praktiskt.
Lantbrukare som har skrot stående på sina gårdar anmäler sig till Håll Sverige Rent, som vidarebefordrar anmälan till Stena som sedan gör upp hämtningsscheman och kör skrotet till sin fragmenteringsanläggning i Huddinge.
—Hämtningen är kostnadsfri för lantbrukarna, och vi täcker våra kostnader genom att ta hand om skrotet. Ungefär 70 procent av det som samlas in är järn och merparten säljs till stålverken i Hofors och Smedjebacken som återvinner det. Ett par tre procent är icke-magnetiska metaller som kan tas till vara och resten, trä och plast till exempel, är avfall och merparten går till förbränning, berättar Patrick Neuendorff, Stena Gotthard, som var med vid Mälby gård på tisdagsförmiddagen.

Priset varierar
Hur stor förtjänst Stena Gotthard räknar med att göra på insamlingen vill Patrick Neuendorff inte berätta.
—Det beror på skrotpriserna, och de kan variera väldigt mycket, säger han.
Uttjänta traktorer, plogar, harvar, räfsor och höpressar är sådant som samlats in under tidigare kampanjer.
—Det finns ju inga skrotpremier som för bilar, och inget producentansvar för sådana här saker, så det kan vara både besvärligt och dyrt att frakta bort dem. Men att bara låta dem stå är resursslöseri, metallen kan ju återanvändas, och de tar dessutom
plats så vi hoppas att länets lantbrukare ska se det här som ett bra tillfälle att rensa på logar och i undanskymda hörn, säger Anders Lundberg.