Som EP tidigare skrivit ligger kommunens resultat på 73 miljoner kronor, och för hela kommunkoncernen på 120,8 miljoner kronor.
Det positiva resultatet för kommunen beror på att skatteintäkter och statsbidrag var högre än budgeterat, sammanlagt knappt 48 miljoner kronor.
– Vi står inför stora investeringar, och för att klara självfinansieringsgraden på 75 procent behövs goda resultat, sade kommunstyrelsens ordförande, Helena Proos (S).
Samtidigt som kommunen totalt redovisade ett stort överskott, hade flera av nämnderna stora underskott. Störst underskott hade vård- och omsorgsnämnden, 37,4 miljoner kronor. Socialnämndens underskott slutade på 14,8 miljoner kronor, och skolnämndens på 12,2 miljoner.
Kenneth Löthegård (C ) var en av flera politiker från oppositionen som tog upp de berörda nämndernas miljonunderskott:
– Två problem är tydliga i redovisningen. Hur svårt det är att bedöma intäkter från skatter och statsbidrag samt de stora budgetöverskridandena. Verksamhetsutveckling med hjälp av IT-stöd kan delvis klara kostnadsutvecklingen, för personalökningarna kan inte fortsätta.
Miljöpartiets Kenta Hällbom hävdade att skol- och vårdnämndernas budgetar är för låga:
– Personalomsättning och sjuktal visar att det är problem, vi tappar personal och kompetens. När det gäller skolpeng per elev borde vi åtminstone komma upp i riksgenomsnittet för svenska kommuner, sade Kenta Hällbom.
Genomgående kritiska kommentarer från oppositionen gällde att nämndernas verksamheter redovisas för summariskt i årsredovisningen.
– Vi kan se hur mycket pengar varje nämnd använt, men hur är det med effekten av dem? Vilka mål har uppnåtts, och i vilken utsträckning? sade Ingvar Smedlund (M) oppositionsråd.
Återkommande i debatten var investeringarna, vilka som gjorts, vad de kostat, och hur de ska hanteras i framtiden. Olika upphandlingsformer och hur de kan påverka till exempel ansvar för åtgärder i Åkersbergs omsorgsboende, och de kraftigt ökade kostnaderna för ishallen var exempel som togs upp.
Ishallsprojektet lyfts också särskilt i revisionsrapporten, där revisorerna konstaterar att kostnadsutvecklingen pekar ”på allvarliga brister i planeringsprocessen”.
Revisorerna konstaterar att årsredovisningen saknar analyser av vad verksamheterna gjort i förhållande till övergripande mål, och av verksamhetsmålen i förhållande till ekonomiska resultat. Trots anmärkningar tillstyrkte revisorerna ansvarsfrihet, vilket också blev fullmäktiges beslut.