Enköpings kommun består till stor del av landsbygd, något kommunalråden Ulrika Ornbrant (C) och Ingvar Smedlund (M) är väl medvetna om. Samtidigt har politiken de senaste åren mycket handlat om satsningar i staden.
Ingvar Smedlund har förståelse för frustrationen som kransortsbor kan ge uttryck för, och han och Ulrika Ornbrant ser kransortsråd där aktiva och intresserade personer från respektive kransort kan samla och vidarebefordra önskemål, förslag och krav från ortsborna som en möjlighet:
– De ortsanalyser som gjordes för 4-5 år sen var en bra start, och kan ligga till grund för fortsatt arbete, säger Ingvar Smedlund.
Minoritetskoalitionen som styr Enköping består förutom av Allianspartierna också av Miljöpartiet. Kenta Hällbom (MP) ser ett försök med kransortsråd som ”väldigt spännande”, men understryker att rådet måste ha formell status och tyngd:
– Ett råd måste dels vara en allsidig företrädare för sin ort, dels inte ses som ”ett specialintresse” utan som något att lyssna på likaväl som man kallar in en konsult.
Ingvar Smedlund poängterar att kommunen har prioriterat att behålla skolor, förskolor och äldreboenden i kransorterna trots att små enheter kan medföra ökade kostnader:
– Samtidigt är det naturligtvis så att det finns en olikhet i satsningarna inne i Enköping och ute i kransorterna. Att vi inte kan bygga sju simhallar står klart för alla, säger Ingvar Smedlund.
Kenta Hällbom ser liksom kommunalråden fler kransortsboende som nödvändiga för att service, såväl kommunal som annan, ska bibehållas och utvecklas.
– Nyckeln är bostäder, och kommunen har genom Enköpings hyresbostäder möjlighet att påverka bostadsbyggande. Många unga vill bo i radhus och då vore det ju bra om EHB kunde satsa på att bygga sådana även i kransorterna, säger Kenta Hällbom.
Med tillgång till bostäder kan orterna växa och en positiv spiral bildas för såväl kommunal service som skolor, förskolor och bibliotek, som butiker och företag menar såväl Hällbom som Smedlund och Ornbrant.
– Men vi kan inte tvinga folk att flytta dit, det vi kan göra är att marknadsföra hela kommunen som bra att bo och etablera verksamhet i, säger Ulrika Ornbrant.
En särskild tjänst som landsbygdsutvecklare är däremot inte aktuell:
– Det måste finnas ett tydligt förhållningssätt i alla förvaltningar och nämnder och en förståelse för landsbygdens behov i varje sakfråga när beslut fattas, säger Ulrika Ornbrant.