Knappt hundra flyktingbarn får plats i länet
2009 har varje månad omkring 150 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Ansvaret för att ta hand om dem delas mellan staten och kommunerna, men bygger på att avtal om mottagande skrivs.
Antalet flyktingbarn som tas emot varierar stort. Flest tar Uppsala emot, kommunen har avtalat med Migrationsverket om 62 platser. Östhammars kommun har skrivit avtal om att ta emot ett barn, men platsen har inte kunnat beläggas.
- Vi har inte fått fram något familjehem som varit lämpligt så ännu har ingen kommit hit, säger Kenneth Lindholm vid socialförvaltningen i Östhammar.
- Vi har prioriterat kvalitet i mottagningen och därför valt familjehem som boendeform eftersom det är viktigt för de här barnen med anknytning till vuxna och samhälle. Det är en bättre form än institutionsliknande boenden anser vi, tillägger han.
I Uppsala som tar emot flest barn, har man valt en annan väg med boenden i hvb-hem (hem för vård och boende) men man skiljer på asylboendeplatser och boenden för dem som fått permanent uppehållstillstånd.
- Vi vet att trycket är hårt på Migrationsverket och de kommuner med transitboenden dit barnen kommer i första hand men det finns inga planer på att utöka antalet platser här. Redan 62 platser är mycket, och det är inte alltid helt lätt för dem som kommer. En del har inte mått så bra, och skolgång har varit vissa problem att ordna för dem i gymnasieåldern, säger Susanne Platerud, tillförordnad direktör på kontoret för barn och ungdom i Uppsala kommun.
Att mottagande av ensamkommande flyktingbarn inte är en enkel verksamhet poängterar också Stefan Gammelgård, enhetschef på socialförvaltningen i Enköpings kommun som har avtal om mottagande av fem flyktingbarn, men förbereder en utökning med två platser.
- Vår verksamhet fungerar bra anser vi men problem som måste lösas för dem som kommer hit, pojkar i 15-16-årsåldern från Somalia, Irak och Afghanistan, är till exempel att ordna så att de får de fyra sista siffrorna i sina personnumret, hur klara deras skolgång, läkarbesök, mathantering...saker som ska fungera i vardagen samtidigt som de också har andra behov som måste mötas, säger Stefan Gammelgård.
I Enköping hade man först delat upp boendet i två näraliggande hyreslägenheter, men nu flyttat boendet till ett friliggande hus med större utrymmen.
Heby kommun har ett avtal om mottagande av fem flyktingbarn, men problem med att ordna boende. I en första omgång kunde ett lämpligt hvb-hem inte ordnas inom kommungränsen utan upprättades i stället i en närliggande kommun. De som bodde där har nu flyttat vidare till egna boenden eller till familjehem, och några nya har inte tagits emot:
- Vi utreder nu igen vilka möjligheter vi har att ordna ett hvb-hem i vår egen kommun, och hoppas på en lösning i höst, säger Margareta Elmesjö på Heby kommun.
I Håbo har man just beslutat ta emot två ensamkommande flyktingbarn, och ett avtal kommer att skrivas med Migrationsverket. Avsikten är att de ska placeras i familjehem.
I Älvkarleby tänker man inrätta ett hvb-hem.
- Vi hoppas att vi ska kunna öppna det 1 november, säger Bo Jansson som samordnar flyktingmottagningen i Älvkarleby.
Enligt Migrationsverket har Knivsta kommun avtal om mottagning av fem ensamkommande barn och Tierp har avtal om åtta platser. Ingen ansvarig i dessa kommuner har gått att nå för kommentarer.
Så jobbar vi med nyheter