Klimatfrågan är het på elevers EU-debatt

Det märks att klimatfrågan är het i EU-valet. Det var nog ingen slump att första frågan på måndagens EU-valdebatt i Westerlundska gymnasiets aula handlade om just klimatet.

Sju av nio inbjudna partier var på plats och debatterade EU-frågor i Westerlundska gymnasiets aula.

Sju av nio inbjudna partier var på plats och debatterade EU-frågor i Westerlundska gymnasiets aula.

Foto: Anders Jagemo

Enköping2019-05-06 18:00

EU-valet närmar sig. Westerlundska gymnasiet ordnade en debatt på måndagen. De partier som är representerade i Europaparlamentet var inbjudna. Sju av nio partier var representerade (Vänsterpartiet och Kristdemokraterna saknades).

Redan före första frågan, när politikerna presenterade sig och sina partier för eleverna, togs klimatförändringen upp. Lovisa Johansson, Feministiskt initiativ, sa att det är FI:s viktigaste fråga inför EU-valet. Hon lyfte även upp frågor som en samtyckeslag över hela EU, aborträtt och asylrätt i sin inledning.

Pyry Niemi, Socialdemokraterna, talade om att S står upp mot diktaturer och för fria medier. Klimathotet kom även där upp högt på agendan.

Jacob Risberg, Miljöpartiet, lyfte fram sitt partis väl inarbetade profil i frågan och påpekade att MP minsann har talat miljöpolitik i 40 år.

Lovisa Kronsporre, Centerpartiet, inledde med att förklara att C tar kampen mot högerpopulismen och kämpar för mänskliga rättigheter.

Maria Weimer, Liberalerna, berättade att hennes släktingar stred i både första och andra världskriget.

– För mig är Europasamarbetet i första hand ett fredsprojekt, sa hon.

Staffan Karlsson, Moderaterna, framhävde att hans parti har varit för EU länge.

– Moderaterna var det parti som drev frågan om Europasamarbetet allra först av de politiska partierna i Sverige, sa han.

David Perez, Sverigedemokraterna, förespråkade kärnkraft som energikälla för att minska koldioxidutsläppen.

– Den enda lösningen vi har på kort sikt är kärnkraften, sa han.

Under debattens gång kom en publikfråga om varför inte det svenska och internationella samhället satsar mer resurser på att motverka klimathotet. Frågeställaren jämförde med kraftsamlingen vid finanskrisen.

Jacob Risberg (MP) vill se en global Marshallplan för klimatet.

– Vi behöver en storsatsning som ligger utanför alla de budgetramar som vi har, sa han.

Mycket av diskussionen handlade om vilka länder som ska ta störst ansvar för utsläppen av varor som produceras. Är det konsumenter i västvärlden eller producenter i Kina, Indien, etcetera?

– De producerar det vi konsumerar. Vi bär ett stort ansvar, tyckte Lovisa Johansson (FI).

Flyktingfrågor, upphovsrätten och annat debatterades också.

Om Europaparlamentet

Europaparlamentet är EU:s folkvalda församling. Sedan 1979 hålls direktval till parlamentet, som representerar nästan en halv miljard människor i EU:s 20 medlemsländer.

Den folkliga förankringen för parlamentet kan bli större. Förra valet (2014) låg valdeltagandet på strax under 43 procent.

Parlamentet har 751 ledamöter. Flest ledamöter har Tyskland med 96 stycken. Frankrike har 74. Italien och Storbritannien har 73. Sverige representeras av 20 ledamöter.

Källa: ne.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!