Tillsammans har lantbrukarföretagarna ett stort antal hektar åkermark som ingår i projektet. Kalken sprids över fälten efter skörd, och måste myllas ned senast inom 48 timmar efter spridningen. Strukturkalken gör jorden genomsläpplig och låter kväve och fosfor tränga ned med regnvattnet, i stället för att sköljas bort och vidare ut i vattendrag och slutligen hamna i Östersjön.
På onsdagen var kalkspridaren i full gång på ett stort fält öster om Korskrogen nära Örsundsbro. Från en stor hög kalk vid åkerkanten lastades spridaren och Tomas Grönros körde ännu en runda över fälten. Traktorn med kultivatorn som hör till gården var på väg för att direkt efter kalkspridningen ta vid och luckra upp jorden så att strukturkalken får önskad effekt.
Skillnaden på strukturkalk och annan kalk som också används i jordbruk är att strukturkalken innehåller släckt kalk.
- De här fältens avrinningsområde går ned mot Hjälstaviken, känd fågelsjö och Natura 2000-område. Hjälstavikens vatten går vidare ut i Mälaren och till sist Östersjön, så det här är ett sätt för oss minska övergödningen, säger Per Sollenberg.
Björn Järpemo från SMA, Svenska Mineral, säljer inte bara kalken utan håller också med maskiner och förare som ser till att den sprids maximalt effektivt utifrån gjorda markkarteringar.
- På tunga lerjordar behövs mera kalk än på lättare jordar. Med en markkartering som underlag kan spridaren reglera mängden kalk som sprids på olika delar av fälten. Tabeller över spridningen sparas som underlag både för kontroller av effekterna och som underlag när projektresultaten redovisas för länsstyrelsen som bidrar till projektet med Lova-bidrag, säger Björn Järpemo.
Lova, lokala vattenvårdsprojekt, kan berättiga till bidrag som söks via länsstyrelserna, och ingår i de satsningar som sedan 2008 görs av Naturvårdsverket och finansieras genom Havsmiljöanslagen.
- Fosforutsläppen minskar med upp till 50 procent med den här metoden enligt resultat från projekt som genomförts på Sveriges lantbruksuniversitet. Strukturkalkning är ett bra sätt både att minska utsläpp och att behålla näringen i åkrarna där den gör nytta, och effekterna av den kan bestå upp till 10-15 år, säger Björn Järpemo.
LÄS MER: I morgon, lördag, inleder UNT en artikelserie om Östersjön.