I höstas rapporterade UNT om en 33-årig man från Uppland som var död i ett halvt år innan de anhöriga fick besked. Mannen hade inte identitetshandlingar eller sin telefon på sig när han hittades och därför kunde polisen inte identifiera honom när de hittade honom i ett parkeringshus på Södermalm i Stockholm. Mannen var efterlyst för att inte ha återvänt från sin permission på ett behandlingshem och hade synliga tatueringar med sitt eget och sina familjemedlemmars namn, samt sitt stjärntecken. Mannen anmäldes senare som försvunnen av sin familj.
När den oidentifierade mannen kom in till Rättsmedicinalverket i februari förra året vägdes han.
– Vi väger alltid avlidna personer med båren och drar bort bårens vikt från totalvikten. I detta fall var det en fast anställd som utförde vägningen och det var den mänskliga faktorn som gjorde att det blev fel och bårvikten inte drogs bort, berättar enhetschef Petra Almqvist på Rättsmedicinalverket i Stockholm.
Istället för 97 kilo som mannen vägde fick polisen information om att en man på 152 kilo hade avlidit.
Mannens anhöriga har anmält Rättsmedicinalverket och polisen i Uppsala och Stockholm till Justitieombudsmannen (JO). "Uselt samarbete mellan länen" uppger mamman i anmälan. Den granskning som JO beslutat ta upp gäller främst den felaktiga vikt som förmedlades till polisen, men även viss information har begärts om hur polisen i de båda länen arbetat med detta ärende.
– Vikten har enligt mig en väldigt liten betydelse för identifieringsprocessen, säger Petra Almqvist.
Dödsfallshandläggare Mats Kemi på Stockholmspolisen som varit involverad i det aktuella fallet håller med Petra Almqvist. Han anser inte att det var den felaktiga vikten som försvårade arbetet med att identifiera den avlidne mannen.
– I detta fall var det största problemet att vi inte hade några signalement att gå efter. På mannens tatueringar borde vi ha kunnat få en träff, men varken i efterlysningen eller i den anmälan om att mannen var försvunnen fanns något nämnt om dessa, berättar han.
Orsaken till att de från Rättsmedicinalverkets sida inte vidtog några åtgärder för att identifiera mannen var för att polisen inte begärde någon utredning.
– Det är polisens uppdrag att identifiera avlidna personer och i detta fall fick vi inte någon begäran om att en rättsodontologisk utredning skulle göras från polisen, berättar Petra Almqvist.