Trots att det bara är eftermiddag råder det full aktivitet på puben The Players Inn i centrala Enköping. Varuleveranserna står staplade utanför disken och personal en håller på att förbereda inför kvällens öppning.
Ägaren Anders Thool har dock inga problem med att ta en paus för en intervju.
Det är Aslan Dogan på Torggrillen som fört mig hit, när han i den förra stafettintervjun tipsade om Anders Thool.
”En person som drivit kända krogar i Stockholm borde ha mycket att berätta”, tyckte han.
När vi nu sitter där med varsin kopp kaffe kan jag bara konstatera att Aslan Dogan hade rätt. Anders Thool har mycket att berätta och jag får knappt en syl i vädret medan den ena restauranghistorien efter den andra formligen bubblar ur honom.
Att denne 58-åring nu sitter i Enköping och ser tillbaka på sitt krögarliv stavas slumpen. För sex år sen hade han knappt satt sin fot här.
– Det var det berömda bananskalet. Jag jobbade som vd för Åbro bryggeris nya pubkedja men de skulle plötsligt satsa sina pengar på annat. Då träffade jag två killar som ägde fastigheten här på Källgatan i Enköping. De frågade om inte Åbro ville starta en pub här. ”Nej, inte Åbro men jag” svarade jag.
Över huvud taget verkar mycket i Anders Thools liv ha skett med hjälp av bananskal. Ett första bankjobb efter lumpen gick i stöpet och istället stod han plötsligt i disken på den anrika krogen Sturehof i Stockholm. Men Anders ville mer än att diska glasen så efter bara sex veckor stod han i baren och fyllde dem. Snart hade han avancerat till servitör. Samtidigt jobbade han extra på Grand hotell och när hovmästaren där råkade ut för en olycka fick Anders frågan om han kunde ta över.
– Så det vara bara att växa i kostymen och köra, minns han.
Sen fortsatte utvecklingen i samma stil. På några år var han med och startade flera krogar; Grodan på Grev Turegatan, Erik Lallerstedts krog Eriks i Gamla stan och ett SAS-hotell i norska Stavanger.
1988 letade ägaren till en gammal, ombyggd restauranglokal på Surbrunnsgatan i Stockholm efter någon som ville hyra in sig. Och som på ett bananskal halkade Anders dit. Krogen Norra Brunn kunde öppnas efter att ha varit stängd i fem år.
– Det var min första egna restaurang. Jag kom från den fina restaurangvärlden med vita dukar och vinlistor men Norra Brunn lämpade sig inte för det. Det var då jag kom på att vända på kuttingen, jag ville få öl att bli fint, berättar han.
Allt eftersom han grottade ner sig i ämnet växte hans ölintresse till en stor kärlek. Förutom drycken i sig har han genom åren lärt sig det mesta som går om historiken bakom produkten.
– Öl har ju verkligen betytt mycket för utvecklingen på flera olika områden. Första tåget uppfann exempelvis när man skulle transportera råvaror och öl till och från bryggerierna i England, berättar han.
Då, för 30 år sedan, fanns sju bryggerier i Sverige och 70 sorters öl. Han hade alla sorter på Norra Brunn.
Att bli kvar på Norra Brunn fanns dock inte med på hans agenda. Han säger att det är entreprenörsandan i honom som hela tiden tvingar honom vidare. Efter Norra Brunn följde en hektisk tid. Som mest drev han och några kompanjoner 14 krogar samtidigt.
– Det var roligt men helt galet!
När han jobbade som mest fick han och hans fru Erica barn, först två söner och senare en dotter.
– När pojkarna var små sa Erica en gång ”Du behöver inte fråga hur de mår, de vet ju knappt vem du är”. Då gick proppen ur och jag hoppade av den karusellen, berättar han.
Omkring tio år senare var han dock hemmapappa under ett par år, bland annat för att kunna stötta sönernas hockeyspelande.
Att nämna alla de krogar som Anders Thool jobbat på eller drivit låter sig inte göras. Men runt 2012 bestämde han sig alltså för att ta med sig sin ölkultur och flytta till Enköping.
– Då var min målsättning att bygga upp en pubkedja. Men det konstiga var att jag trivs för bra här, det är en förbaskat trevlig stad så jag tror inte det blir nåt av, säger han.
På The Players Inn botaniserar han i sitt stora intresse. Bakom disken har han 28 fatöl och 150 olika ölsorter på flaska och han talar sig varm för att hellre dricka med kvalitet än kvantitet.
– Jag glorifierar inte öl, jag vet vilka verkningar alkoholen kan ha. Men ölet har en sån fantastisk historia som jag gärna vill berätta. Tänk att det var nykterhetsrörelsen som på 1800-talet proklamerade att folk skulle dricka öl istället för brännvinn.
Som nybliven Enköpingsbo trivs han utmärkt. Det enda ”felet” han hittills hittat på ortens befolkning är att han tycker att de drivs för mycket av Jantelagen.
– Herregud, öppna ögonen. Det är en trevlig småstad, alla känner alla. Det finns ju hur mycket som helst här; kultur, festivaler, musik och ett fantastiskt geografiskt läge! Ni är bortskämda, säger han och skrattar.
Nån längtan tillbaka till den anonyma storstaden har han inte. Och mängder med Enköpingsbor känner han ju redan.
– Jag har ju förmånen att ha ett jobb där alla vill känna apan, säger han.
Ett 20-tal unga Enköpingsbor står på Anders Thools lönelista. Han talar med stor värme om dem som ”sina” barn.
– Jag har ju sett allt i den här branschen och det är ett oerhört tufft jobb. Men vi försöker ta hand om de anställda så gott det går. Självklart ställer vi krav men det är också mycket kärlek.
Fakta:
Namn: Anders Thool
Ålder: Fyller 59 i sommar
Gör: Driver puben Players Inn och app-restaurangen Pinchos intill.
Familj: Hustrun Erica, som också jobbar i verksamheten, Bernhard född -93, Sebastian född -95 och Emelie född-00
Bor: Numera på Fjärdhundragatan. Men har kvar huset i Danderyd eftersom dottern kommer hem från utlandsstudier nästa år och antagligen inte vill flytta till Enköping.
Intressen: Förutom öl; golf, båtlivet speciellt segling, naturen
Dricker helst: Dum fråga – öl. Favoriten är König Ludwig Dunkel, en mörk lageröl
Äter helst: Rotmos och fläsklägg
Lämnar över stafettpinnen till: mångsysslaren Stella Rosenqvist.