I Skolstaskolans bibliotek är hyllorna fyllda med färgglada bokryggar och i den röda soffan mitt i rummet möts författaren och eleven för första gången. De har samarbetat med ett manus som blivit boken "Farfar, Jag och Lilla Myran" – men på distans.
– Det var roligt att läsa boken, säger Isak Raudsaar, som går i årskurs 2.
Dan Larsson gläds åt det.
– Jag vill att språket ska nå fram till barnen, då måste man prata med dem. Jag skrev om boken 150 gånger, säger han.
Isak Raudsaar ser förvånad ut och berättar att när han skriver något kollar han igenom det en gång.
Testläsningen har fungerat så att Isak Raudsaar och några elever i årskurs 1 har läst ett kapitel i taget och sedan kommenterat vad som var roligt och vad som var svårt att förstå. Sedan har läraren, Julia Sjöqvist, sammanställt det och skickat tillbaka det till Dan Larsson, som gjort ändringar i sitt manus utefter kritiken.
Han har försökt sig på ett modernare språk i den nya boken och tycker att samarbetet med skolan har hjälpt till i att hitta rätt.
Boken handlar om en farfar och hans barnbarn Linnea och deras äventyr. Där finns också skurken Frussefrasse som rymt från fängelset, farmor som bara äter bakelser och Linneas kompis Myran. Myran är en stark tjej som brottar ner skolans värsta bråkstake.
– Gubben är delvis hämtad från mig och jag har ett barnbarn som heter Linnea. Vi brukar leka deckare och skämtade om Frussefrasse så han fick komma med i boken. En gång frågade hon mig; Farfar, skurken är väl inte på riktigt..., det citatet är också med, säger Dan Larsson.