– Vi hoppades på att få tydliga signaler om vilket sätt som är bäst när det gäller att avfukta luften i kyrkorna, men det visar sig att det inte finns några tvärsäkra svar, säger Sune Lindkvist, projektledare och restaureringsarkitekt i Uppsala stift.
Projektet inleddes i december 2014 och pågick under ett år. Avsikten var som UNT kunnat berätta att kolla olika metoder att avfukta luft i kallställda kyrkor och jämföra dem ur såväl effektivitets- som ekonomiska perspektiv. Konservatorer anlitades och gick igenom de sju kyrkorna innan projektet inleddes, och gick sedan igenom dem igen för att se om mögel nybildats eller växt under perioden.
– Det finns många saker att fundera över när det gäller vilken metod som väljs, det är detaljer som skiljer dem åt. Det enda som kan sägas generellt är att fuktstyrd uppvärmning är den metod där energiåtgången är störst, säger Sune Lindkvist.
De metoder som användes under projekttiden är luftavfuktare som kondenserar fukten till vatten som samlas upp i dunkar (Hjälsta och Fittja), sorptionsavfuktare som leder ut den fuktiga luften via rör (Biskopskulla), fläktar som för in luft i kyrkorna när luften utomhus är torrare än den inomhus (Fröslunda och Holm), och slutligen en metod som låter befintliga elradiatorer värma upp inneluften när luftfuktigheten inne blir för hög (Kulla och Nysätra).
Utvärderingen av de olika metoderna och effekterna på kyrkor och inventarier sker i samarbete med konstvetenskapliga institutionen vid Campus Gotland. Slutrapporten från projektet kommer att presenteras i september i år.