Åsa Erlandsson ger inte några färdiga svar, men hon har ägnat lång tid åt att försöka skildra attentatet och vad som har hänt med de anhöriga, pratat med de poliser som var först på plats och träffat andra nära och längre i från händelsen.
På söndagen besökte hon Enköping och berättade om sin bok "Det som aldrig fick ske". Att det skulle bli en bok var enligt Åsa Erlandsson ingen tanke från början. När förlaget, Nordstedts, ringde trodde hon att erbjudandet gällde att supporta någon mer namnkunnig författare.
Men hennes prisbelönta reportage 2016 "Tillbaka på Kronan" utvecklades vidare i den djuplodande skildring som belönades med Stora journalistpriset 2017 i kategorin "årets berättare".
Åsa Erlandsson är redaktör för tidningen Svensk polis och har både polisiära och journalistiska perspektiv, något hon gärna utvecklar för åhörarna. Digitala utredningsmetoder och källkritik är två utvecklingsområden för att använda nyspråk.
Hon är en skicklig berättare, men det är krävande att lyssna. Just det komplexa, det riktigt svåra, är skäl, tror hon, att inte händelsen fått ännu större uppmärksamhet
I sin research av gärningsmannen Anton Lundin Pettersson hittade hon både hat och utanförskap, men främst av allt ensamhet.
– Jag tror aldrig jag har träffat på en ensammare människa, säger hon.
Det är också det som blir någon form av slutsats, på en fråga från publiken, att alla så tidigt som möjligt måste bli sedda.
– Vi måste se pojken, och flickan, i bubblan, avslutar Åsa Erlandsson.