Helhetsgrepp på herrgårdshistoria i ny bok
Uppländska herrgårdars historia under 350 år på 500 sidor med mycket text men också många illustrationer. Det är resultatet av ekonomikern-historikern Göran Ulvängs femtonåriga arbete med en tvärvetenskaplig undersökning av herrgårdsliv genom historien.
Foto: Nina Leijonhufvud
- Traditionellt har forskning runt herrgårdar handlat om begränsade områden, arkitektur, etnologi eller ekonomisk historia till exempel. Jag ville ta ett helhetsgrepp på herrgårdarna, något som inte har gjorts tidigare och som jag nu till sist blivit klar med, säger Göran Ulväng då han beskriver sitt forskningsprojekt som till stor del utförts på fritid.
UNT stämmer möte med honom vid Taxnäs säteri sydväst om Örsundsbro där Anders och Lena Landelius bor i huvudbyggnaden. De, tillsammans med övriga i familjen som också bor i på gården har bidragit till att lämna uppgifter om herrgårdens historia. Vid en snabbvandring i den så här års kylslagna parken berättar Lena Landelius att det är många aspekter av herrgårdsmiljöer som lockar forskare:
- En ringde och ville se vårt gamla växthus av trä, en annan hittade ett antal rara lavar på träden i alléerna ned mot Alstasjön, en tredje kom hit för att undersöka fladdermössen i parken.
Parken och alléerna stammar från 1770-talet då huvudbyggnaden uppfördes av dåvarande ägaren Abraham Hedman som var nära medarbetare till Gustav III och hade tillgång till arkitekter och hantverkare som annars oftast verkade i högadliga miljöer.
- Det märks i såväl helheten som i detaljerna på Taxnäs att det har varit hantverkare av högsta klass med när det byggdes, säger Göran Ulväng och pekar på de små runda fönstren i vindsvåningen, på de svängda hörnen i en av salongerna, den nogsamt genomförda symmetrin i arkitekturen och senare på hur tegelvalven i källaren murats och fogstrukits två gånger för att se extra snygga ut.
Som bebyggelsehistoriker har han lätt att fördjupa sig i detaljer i herrgårdsbyggnaden vid en rundvandring, men i boken Herrgårdarnas historia med underrubriken Arbete, liv och bebyggelse på uppländska herrgårdar, är det ett mycket bredare panorama som målas upp.
Där finns stormaktstidens förläningar av jord till adel, förtjänta militärer och administratörer. Reduktionen och dess konsekvenser. Skillnaderna mellan frälsegårdar och skattegårdar och vad de betydde för staten, godsägare och jordbrukarna. Vilka konsekvenserna blev för frälsegårdsbönderna när spannmålspriserna steg på 1800-talet och hur mekaniseringen av jordbruket och industrialismen inverkade på herrgårdar och gods.
- Sammanläggning av jordarna till större enheter för ett rationellare jordbruk gjorde att arrendebönderna sades upp och deras gårdar införlivades med huvudgården i växande utsträckning under 1800-talet. Utvecklingen var densamma i hela Europa. Delvis var det en orsak till att så många utvandrade till Amerika, men många flyttade också in till städerna när industrierna behövde arbetskraft, berättar Göran Ulväng.
Ett knappt hundratal sidor ägnas också åt familjen och hemmen. Lysande fester och påvra vardagar är den snabbskiss han ger av herrgårdslivet sådant det var.
De 30 herrgårdar i och runt Örsundsbro som varit huvudsakliga studieobjekt för boken beskrivs närmare i en avslutande del.
När herrgårdarnas historia nu klarats av, planerar Göran Ulväng att ägna sina forskarmödor åt agrarhistoria en tid framöver.
Så jobbar vi med nyheter