Han vill återskapa sjön

@header:
Just nu bedrivs ett långsiktigt arbete för att återställa torrlagda sjöar och våtmarker runt om i länet.

I slutet av 1800-talet sänktes Sjöbosjön i Simtuna och mycket av vattenspegeln försvann. På 1930-talet skedde ytterligare en sänkning och en pumpstation monterades in. Det som en gång varit en livaktig sjö förvandlades till något som mest liknar en myr eller ett träsk.
- På den tiden ville man ha mer mark till jordbruket. Sjöar var inte värt någonting, berättar Stefan Jordesköld.
Sjösänkningsföretaget här var bara ett i raden runt om i Uppsala län. I jordbruksbygder som dessa torrlades och dikades många sjöar och våtmarker ur för att åstadkomma mer odlingsbar mark. Utdikningen påbörjades redan på medeltiden men accelererade under slutet av 1800-talet.

- Genom att gå igenom äldre kartor har vi fått fram att det under mitten av 1800-talet fanns cirka 210 sjöar. Av dessa ursprungliga är cirka 20 vad vi vet opåverkade, 90 sänkta och ytterligare cirka 100 sjöar helt torrlagda, berättar Fredrik Söderman på länsstyrelsens miljöenhet.
Sjöar, småvatten och andra våtmarker spelar en viktig roll både för den biologiska mångfalden men också för vattenrening och som vattenmagasin. Länsstyrelsen arbetar därför aktivt med att stötta projekt för att återställa våtmarker och sjöar ekonomiskt.
- Där det finns ett intresse bland fastighetsägarna kan vi hjälpa till med att ta fram förslag på hur man kan gå till väga.

Vår syn på sjöar har också förändrats med åren. Stefan Jordeskölds barn som nu får hålla till godo med lekpoolen på tomten skulle säkert gärna ha en sjö att plaska i. Men det handlar framför allt om att sjön känns som en naturlig del av landskapet.
- Det är väl kul om naturen kan komma tillbaka, om man kan återställa det som det var en gång i tiden. På våren innan pumpningen startar är det alltid mycket fågel här, sedan försvinner de. Om det var en sjö här tror jag att det skulle vara fågel året runt, säger Stefan Jordesköld när han blickar ut från altanen.

Han är rädd för att kostnaden kan bli en stötesten. Men det finns stöd att söka både för anläggandet, restaurering och skötsel av våtmarker och sjöar.
- För att du ska kunna få ersättning måste våtmarken ha en tydlig koppling till jordbruket, det vill säga den måste antingen vara placerad på jordbruksmark eller på mark där den tar emot vatten som avvattnas från jordbruksmark, förklarar Fredrik Söderman.
Förutom Sjöbosjön har länsstyrelsen också engagerat sig i Hallsjön i Heby kommun. Där har WRS (Water Revival System) och Hushållningssällskapet fått i uppdrag att göra en utredning och ett möte med markägare, dikningsföretag, Tämnarens vattenråd och Heby kommun planeras till slutet av oktober.

Han vill återskapa sjön

Så här års är det inte mycket till sjöutsikt från Stefan Jordeskölds altan på gården i Sjöbo nordväst om Fjärdhundra. Men om markägarna får som de vill kan Simtunas enda sjö komma att återställas med hjälp av länsstyrelsen.