Han söker vindens kraft

Jesper Jönsson och hans familj har bott på fastigheten i Hyvlinge sedan årsskiftet. Merparten av jordbruksmarken, ungefär 100 hektar, är utarrenderad. Själv driver han företaget Kalmarsands Oljefabrik AB i Bålsta. Företaget tillverkar nu linolja, men har tidigare också gjort rapsolja.
—Min tanke är att elkraften från vindkraftverken i första hand ska klara energibehovet för en utbyggd oljepressverksamhet på gården i Hyvlinge. Här kommer vi också att gå ett steg vidare i processen och göra RME, rapsmetylester. Vindkraften ger en bättre total miljöekonomi, säger Jesper Jönsson.

Väntar på bygglov
Han har begärt bygglov för vindkraftverken från miljö- och byggnadsnämnden i Enköping. Nämnden väntar på beslut från länsstyrelsen angående samråd enligt Miljöbalken, och tillstånd enligt Naturvårdslagen paragraf 19 till skydd för landskapsbilden, vilka båda behövs innan bygglovsansökan kan tas upp till behandling.
Tre av de planerade vindkraftverken är placerade i Sundet öster om Torstunavägen, ett vid Hamptäppan öster om gården och ett vid Skarpängen, söder om gården.
Han har talat med flera av sina grannar om sina planer på vindkraftverk och förstått att de inte varit odelat positiva.
—Det är inte nödvändigtvis så att samtliga vindkraftverk behövs, eller att placeringen ska vara exakt där de nu är inritade, det kan behöva justeras. Och det går att på olika sätt anpassa driften för att undvika olägenheter säger Jesper Jönsson.
—Jag kan tänka mig att vindkraftverken byggs av en ekonomisk förening eller samfällighet också, som ett sätt att involvera grannar och andra intresserade. Oavsett ägandeform så krävs ju bygglov, så vi får se hur det utvecklas, säger Jesper Jönsson.

Begagnat fungerar bra
De vindkraftverk han vill ha vid Hyvlinge har torn som är omkring 40 meter höga och en effekt per kraftverk på 225-500 kW, vilket vart och ett kan ge mellan 150 000 och 200 000 kWh per år vid gynnsamma vindförhållanden.
En knapp halvmil från Hyvlinge, i Långtora, står ett vindkraftverk sedan åtta år tillbaka.
—När jag bestämde mig för att köpa in ett begagnat vindkraftverk var det ingen som trodde på idén, men jag har varit väldigt nöjd, säger Lisbeth Borg som äger gården och vindkraftverket.
Hennes verk har ett 22 meter högt torn, en effekt på 90 kW, och hon får ut ungefär 50 000 kWh per år från det. Det täcker inte gårdens behov, men är ett bra tillskott.
-Vi hade inte några problem med bygglov eller klagomål från grannar, det ligger så pass avsides från annan bebyggelse. Och den enda döda fågel jag hittat under verket var skjuten, säger Lisbeth Borg.

FAKTA

I Sverige förbrukades 2004 647 TWh elenergi, förbrukningen per person och år beräknas till cirka 16þf>300 kWh.
Vindkraften står nu för en produktion av 0,8 TWh per år, regeringen har satt upp ett mål att 10TWh per år ska komma från vindkraft år 2015.
Antalet installerade vindkraftvek i Sverige har ökat från 14 år 1989 till omkring 760 verk förra året.
Under en stor del av 1990-talet och fram till maj 2003 gavs statliga introduktionsstöd till byggen av vindkraftverk. Från 2003 ingår vindkraften i elcertifikatssystemet, och det finns ännu också en miljöbonus som hållet på att trappas ned. Vindkraften är
skattebefriad.
Vindkraftverken i Sverige ägs och drivs till stor del av kraftbolag, privatpersoner, ekonomiska föreningar eller samfälligheter. Utbyggnaden av vindkraft är störst på Gotland, Öland och längs kusterna, men pågår också främst i Väster- och Östergötland och delvis i fjällområden.
I Uppsala län finns ett mindre antal vindkraftverk, merparten relativt små, och privatägda. I Enköping har privata vindkraftverk funnits sedan 1992. En handfull privatpersoner har också sökt och fått bygglov för vindkraftverk men ännu inte genomfört byggplanerna.