Han lever på mat från soprum och containrar

För fem år sedan slutade Andras Jakobsson att handla mat. Men han äter bättre och billigare än tidigare, tack vare dumpstring.

”En bra sammanfattning av det som vi 40-talister vet men kunskaper som borde ut i skolorna” säger Ingrid Eriksson som fick sin bok signerad av Andreas Jakobsson.

”En bra sammanfattning av det som vi 40-talister vet men kunskaper som borde ut i skolorna” säger Ingrid Eriksson som fick sin bok signerad av Andreas Jakobsson.

Foto: Maria Hedenlund

Enköping2018-10-09 19:00

Varför slängs det så mycket mat? Lite av svaret på frågan gav Andreas Jakobsson under sitt föredrag om dumpstring och matsvinn på biblioteket på söndagen.

Sedan fem år tillbaka livnär han sig och sin familj genom att dumpstra, vilket innebär att man letar mat och andra förnödenheter i containrar och soprum.

Äckligt? Nej inte så illa som det kanske låter.

– Det slängs sjukt mycket mat som det inte är något fel på. Jag följde med en bekant till ett soprum vid en butik i Uppsala och trodde att det bara skulle finnas ruttna tomater och bruna bananer, men 80-90 procent av maten var jättefin, säger Andreas.

Han visar bilder på mängder av fräsch mat, ost, grönsaker, kött, fisk, godis, öl och mycket annat. Varor som butikerna inte kan sälja av olika anledningar. En sexpack öl som slängs för att en av burkarna är trasig, mozarellaostar där datumet gått ut för någon dag sedan men som det inte är något fel på, grönsaker med skönhetsfel, tvättmedelspaket som det gått ett litet hål på...

– Vi är ett gäng som åker en gång i veckan och fyller kombin. En gång blev vi stoppade av polis men när vi förklarade att vi dumpstrade sa de 'fint' och lät oss åka vidare, berättar Andreas.

Vilket fick åhörarna att undra hur lagligt dumpstring egentligen är.

– Det finns inget prejudikat. Om det betecknas som stöld att ta saker ur ett öppet soprum vet vi inte. För att det ska betecknas som stöld måste sakerna ha ett andrahandsvärde, säger Andreas.

I hushållen slängs omkring 6,5 procent av maten vilket inte är en alltför stor siffra.

– Det finns mer att göra i andra led än hushållen, exempelvis i butikerna, säger Andreas Jakobsson.

Som att minska utbudet på kampanjvaror där man ofta tar in mer än vad som säljs, eller att minska nätpåsar med frukt och grönt där hela påsar slängs för att en frukt är dålig.

– Skolor som tagit bort brickorna i matsalen har också fått ett minskat svinn, man lägger på mindre mat då, säger Andreas.

Föredraget var tankeväckande och problemen med matsvinnet i världen lyftes fram.

– En tredjedel av maten som produceras slängs. Det innebär en stor miljöpåverkan med utfiskning och övergödning av hav och sjöar, skövling av regnskogar och utsläpp av gifter, en långsamt pågående katastrof, säger Andreas Jakobsson.

I november sänder SVT programmet Maträddarna där Anne Lundberg och kocken Paul Svensson följt Andreas under en av hans dumpstringsturer. Det går även att läsa mer om Andreas Jakobsson på dumpstringslyx.com samt i reportageboken Svinnlandet som Andreas skrivit.

Datummärkning

Bäst före-datum handlar inte om hur länge ett livsmedel är säkert, utan till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, som smak, färg eller krispighet. Det som händer efter bäst före-datum är alltså att kvaliteten så småningom blir sämre. Men maten kan fortfarande vara fullt ätbar.

Sista förbrukningsdag handlar om hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen ska användas för livsmedel som lätt förstörs av mikroorganismer och där lagringstiden kan bidra till att ett livsmedel kan bli hälsoskadligt trots att det förvaras enligt förpackningens anvisning.

Källa: livsmedelsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om