Grustag rustas för växter och djur

Grustaget har inte varit i drift de senaste åren, och Upplandsstiftelsen har köpt in det av ett konkursbo i avsikt att restaurera miljöerna där och göra dem lämpliga för bland annat backsvalor, timjan, skogsklöver, getväppling och småkryp som är beroende av sand och värme för att alls klara sig.
Med Upplandsstiftelsens köp av grustaget följde också en bankgaranti om 200 000 kronor som avsatts under åren grustaget var i drift för att kunna restaurera det när driften upphörde.
- Många grustag har planats ut och planterats med tall eftersom man tidigare sett grustag som sår i naturen. Såren läktes med tallplantorna var tanken. Men åsarna där grustagen finns har varit livsmiljöer för växter och insekter som är beroende av öppen sand i många århundraden, berättar Ingemar Frycklund, amatörentomolog som började som fågelskådare och visst förakt för växter, men som med ett stigande intresse för insekter också lärde sig se växternas betydelse för såväl fåglar som för insekter.

Behövs för att arterna ska bestå
Åsarna användes som vägar och som betesmark, som i kombination med bränder och rotvältor skapade miljöerna förr i tiden. Nu har de förutsättningarna försvunnit, därför behövs grustagen för att arterna ska kunna bestå, berättar Ingemar Frycklund, amatörentomolog som började som fågelskådare och visst förakt för växter, men som med ett stigande intresse för insekter också lärde sig se växternas betydelse för såväl fåglar som för insekter.
Ingemar Frycklund visar runt i Vappeby grustag tillsammans med Pär Eriksson, naturvårdssekreterare på Upplandsstiftelsen.

Backsvalor
Lerjord har hällts längs delar av branterna ned i grustaget, det är inget som imponerar på dem, tvärtom. Leran måste bort om backsvalor ska kunna lockas dit för att boa. I en annan del av grustaget ligger stora rullstensblock samlade. Det är inte heller något som Pär Eriksson och Ingemar Frycklund ser med blida ögon.
- Ingemar och Jan-Olof Björklund har fått i uppdrag att göra förslag till en skötselplan för grustaget, och från och med nästa sommar hoppas jag att vi ska kunna börja restaureringen, säger Pär Eriksson.
- Inplantering av timjan är en möjlighet, den drar till sig ett flertal olika insekter. Mjölkört, eller rallarros, är en viktig värdväxt för svenskt jordfly som är en rödlistad art. Getväppling är bra för den lilla blåvingen, också den rödlistad, berättar Ingemar Frycklund.
Andra arter är beroende av sälg, åter andra av kattfot, eller av knytling, en mycket liten växt men som knytlingsäckmalen är beroende av:
- Det är inte alltid som växterna i sig är märkvärdiga, det är när de växer i den miljö som grustag erbjuder som de är livsviktiga för ett antal rödlistade arter, säger Ingemar Flyckt.