Framtidens partikelforskare samlade i Bålsta
Ett hundra unga forskare från 30 länder har de senaste två veckorna varit samlade på Aronsborg i Bålsta och ägnat det mesta av sin tid åt elementarpartiklar.
— Nivån på föreläsningarna är otroligt hög, vi lär oss oerhört mycket, säger Gael Rospabe, nybliven doktorand vid universitetet i Annecy i Frankrike och knuten till CERN-laboratoriet vid gränsen mellan Schweiz och Frankrike.
Det forskningsprojekt han deltar i syftar till att förklara skillnaden mellan materia och antimateria. Han arbetar med datorsimulering av ett experiment som syftar till att försöka förstå hur det kommer sig att universum består nästan uteslutande av materia och ingen antimateria. Vid Big Bang borde lika mängder av materia och antimateria ha skapats.
Kvarkar
Teresa Spreitzer är doktorand vid universitetet i Toronto, Kanada, och arbetar med Tavetron-acceleratorn vid Fermilab utanför Chicago. I hennes forskningsprojekt studerar man hur topp- och antitoppkvarkar bildas vid partikelkollisioner. Syftet är att göra noggranna jämförelser av observationerna av hur dessa kvarkar bildas med de förutsägelser som kan göras med standardteorin för elementarpartiklar.
Från universitetet i Moskva har Akmaral Ashimova kommit till forskarskolan. Hon arbetar med beräkningar av förutsägelser av elementarpartikelprocesser med användning av en teori som eventellt kan komma att ersätta den nuvarande standardteorin.
Partikelaccelerator
Peder Eliasson är doktorand vid institutionen för elementarpartikelfysik vid Uppsala universitet, nu stationerad vid CERN och arbetar med utveckling av en linjär (rak) partikelaccelerator, 35 kilometer lång. I cirkulära högenergiacceleratorer förloras en del energi när partiklarna måste ändra riktning, därför vill fysikerna utveckla en rak accelerator.
Värd för forskarskolan är Tord Ekelöf, professor i elementarpartikelfysik vid Uppsala universitet.
Invecklat
Hans entusiasm för ämnet och för forskarskolan går inte att ta miste på. Trots att han är vanare än studenterna att förklara för lekmän vad elementarpartiklar och partikelacceleratorer är och har för betydelse, blir förklaringarna snabbt invecklade:
— Vi håller på med grundforskning, de svar vi söker ligger i frontlinjen för vårt vetande om vad universum består av. Och när vi fått ett svar uppkommer nya frågor, en ny front. Acceleratorerna ger oss möjlighet att experimentera för att få fram svaren. Det är paradoxalt att ju mindre saker vi studerar, desto större är de maskiner som krävs för att studera dem, säger Tord Ekelöf.
De minsta partiklarna
I fokus för partikelfysiker inte bara i Europa utan över hela världen är just nu den nya, mycket kraftfulla partikelacceleratorn LHC (Large Hadron Collider) som byggs vid CERN och som man hoppas kan tas i bruk våren 2008.
— Med LHC ökar möjligheterna radikalt att utforska de allra minsta partiklarna: leptoner, kvarkar, supersymmetriska partiklar och andra.
Och även om forskarskolan är ett utmärkt exempel på hur forskare världen över samarbetar och utbyter erfarenheter med varandra, så finns det också konkurrens:
— Det är många som väntar otåligt på att LHC ska kunna tas i bruk. Tänk om amerikanerna hittar Higgspartikeln före oss, säger Tord Ekelöf.
Så jobbar vi med nyheter