Fler väljer miljömärkt skog

Fram till nu har intresset för miljövänligt skogsbruk bland privata skogsägare varit svalt. År 2009 var cirka 10,4 miljoner hektar av Sveriges skog certifierade enligt Forest Stewardships Councils (FSC) skogsbruksstandard och sju miljoner hektar enligt Programme for Endorsement of Forest Certification (PEFC), men endast en liten andel ägdes av privata skogsägare. Nu väljer fler och fler av Sveriges privata skogsägare att miljöcertifiera sin skog.
– Vi ser ett ökat naturintresse bland privata skogsägare. Samtidigt finns det fler kunder som efterfrågar certifierat virke, säger Anna Kolmert Boström, miljösamordnare på Stora Enso.

Agneta Fredriksson bor i Hesta utanför Örsundsbro och äger 140 hektar gran- och lövskog. Hon var en av de första av Stora Ensos kunder att certifiera sin skog år 2006.
– Det var inget svårt beslut, jag är naturintresserad och vill att min skog ska vara varierad och ha fina naturvärden. Nu känns det som att jag kan vara lugn och veta att skogen sköts på ett bra sätt, säger Agneta Fredriksson.
För att en skogsägare ska få sin skog certifierad krävs att minst fem procent av den produktiva skogen sätts av för naturvård. Marken får efter certifieringen inte avverkas eller röjas i ekonomiskt syfte och ska lämnas mer eller mindre orörd.
– Tanken är att öka naturvärdena i skogen. Genom att man tillåter fri utveckling och naturvård kan man öka antalet nyckelbiotoper i landskapet och ge bättre förutsättningar för rödlistade arter, förklarar Anna Kolmert Boström.

Ett annat krav för certifierade skogsägare är att man har en så kallad grön skogsbruksplan. I planen klargörs vilka områden som får gallras, slutavverkas och vilka områden som ska stå orörda för att bevara natur- och kulturvärden. Skogsbrukaren förbinder sig att vid avverkning lämna minst tio gröna träd per hektar och några kalhyggen tillåts inte, menar Anna Kolmert Boström.
– Fram till för 20 år sedan var skogsbruket enbart produktionsinriktat, nu har vi ett val att göra annorlunda. Genom att sätta av områden för naturvård och vid avverkning lämna högstubbar och trädgrupper så spar vi många viktiga livsmiljöer, säger hon.

Vad innebär det då för skogsskötseln att man har en certifierad skog? Johanna Johansson är doktorand i statsvetenskap på Umeå Universitet och forskar på skogscertifieringar i Sverige.
– Det är svårt att säga, än så länge kan vi inte se några tydliga effekter av att fler väljer att certifiera sig. Om du frågar skogsbolagen får du ett svar och frågar du miljörörelsen så får du ett annat, säger hon.

Johanna Johansson tror att det är både miljömässiga och ekonomiska faktorer som ligger bakom det ökade intresset för miljövänligt skogsbruk.
– Det man kan se är att fler kunder efterfrågar miljömärkt skog och att du som skogsägare får ett högre pris på dina varor om du är certifierad, säger hon.
Men enligt miljörörelsen är certifieringarna en bluff. Svenska Naturskyddsföreningen, som var med och startade FSC 1995, valde 2010 att gå ur organisationen efter att man ansett att de bröt mot naturskyddslagarna.
– Vi har följt arbetet under lång tid och hittat brister, år efter år. När man inte ens kunde leva upp till lagarna valde vi att gå ur, säger Naturskyddsföreningens vice ordförande Karin Åström.

 I de naturskyddade områdena tillåts död ved och gamla träd stå kvar. Anna Kolmert Boström, miljösamordnare på Stora Enso, och skogsägare Agneta Fredriksson visar en död sälg som fått stå och förmultna. ”Skalbaggar och andra insekter trivs i det förmultnade trädet, vilket i sin tur lockar hit fåglar”, säger Anna Kolmert Boström.foto: ida persson