EU försvårar för Hjälstareservatet

 Men EU-pengar satsas samtidigt i att göra reservatet mera attraktivt för besökare.
Hela reservatet omfattar 821 hektar, varav knappt 700 hektar är land. Men en del av detta är mark som under hela eller delar av året är mer eller mindre täckta av vatten. Det är också en förutsättning för att reservatet ska fungera som välbesökt lokal för såväl flytt- som stannfåglar. Men för mycket vatten under för stor del av året gör att marken inte betraktas som jordbruksmark enligt EU:s regler, och då ger de inte underlag heller för stödrätter inom EU:s jordbruksstöd.
För länsstyrelsen i Uppsala liksom för de bönder som nu inte längre får ersättning från EU för betesmarker inom reservatet har det här ställt till det ekonomiskt och arbetsmässigt.

Förra året, 2010, det första med de nya EU-bestämmelserna gick naturmiljöenheten in med 430 000 kronor i ersättning till bönderna som höll betesdjur runt Hjälstaviken, och lika mycket har betalats för betesdriften i år.
– Hur vi ska göra i fortsättningen är inte klart ännu. Vi har beställt en nu betesplan för hela reservatet, och i den kommer de områden som ska betas att framgå. När betesplanen är fastställd ska skötselplanen anpassas till den. Först då vet vi hur stora områden och vilka markägare som kommer att beröras, säger Lennart Nordvarg, chef för naturmiljöenheten.
Samtidigt som EU-bestämmelser ställer till stora problem för skötseln av reservatet, satsas EU-pengar för att göra fågellokalen attraktiv och tillgänglig i projektet Life+Mia, där bland annat barnstigen som UNT berättade om i gårdagens tidning, ingår.