Sven-Åke Haglund ger en ensidig och felaktig bild av Nato och Sverige. Han gör flera felaktiga påståenden i insändaren. Det finns inget som tyder på att Sverige i framtiden kommer att delta i någon ytterligare Nordic Battle Group, åtminstone inte som ramnation med uppgift att sätta upp något högkvarter. Den enhet som hade den uppgiften i Enköping lades ner vid förra årsskiftet. Det finns inga politiska signaler som tyder på att Sverige vill åta sig denna uppgift fler gånger.
Haglund påstår att ett svenskt medlemskap i Nato skulle fördubbla försvarsutgifterna. Nato har ett uttalat mål om att medlemsstaterna skall avsätta två procent av BNP till försvarsutgifter. Men om Sverige väljer att inte vara med, måste vi höja försvarsutgifterna mycket mer än så. Bara för att uppnå det mål som politiken redan har beslutat om i senaste försvarsbeslutet krävs det minst 6,5 miljarder ytterligare enligt ÖB. Det beror på att vi i Sverige valde att avrusta vårt ”invasionsförsvar” under den strategiska timeouten, när vi trodde att det aldrig mer skulle kunna uppstå något militärt hot mot Sverige. Delar av detta försvar behöver vi bygga upp igen. Det gäller både militära delar och samhällets krisberedskap, det som kallades för civilförsvaret. Om vi står utanför Nato måste vi ha en mycket högre egen förmåga för att vara trovärdiga, vilket skulle bli ännu mycket dyrare..
En annan villfarelse är att ett medlemskap i Nato innebär att man måste delta i olika krig runt. Det är endast när artikel 5 åberopas, som alla medlemsländer i Nato förväntas bidra med resurser, eftersom ett angrepp mot en medlem är ett angrepp mot alla medlemmar. När Nato väljer att delta i fredsbevarande/fredsframtvingande operationer som inte hänger ihop med en artikel-5-situation, då är medlemsländernas bidrag frivilliga. Sverige har redan valt att delta i olika sådana operationer under Natos ledning genom åren, så det skulle inte vara någon skillnad om vi vore medlemmar.
Däremot skulle det vara stor skillnad om vi är medlemmar i ett avseende. Vi skulle ha garantierna från Nato enligt artikel 5, om Sverige blir angripet av exempelvis Ryssland eller någon annan fientligt sinnad makt. Det har vi inte idag, men vi är ändå beroende på att andra kommer och hjälper oss om vi blir angripna, eftersom vi har avrustat vår egen förmåga allt för mycket de senaste 20 åren.
Det stämmer inte heller att Sverige skulle bli Natos yttersta utpost mot Ryssland.. Däremot skulle vi vara en del av förutsättningen för Nato att ingripa till skydd för Baltikum, som är Natos ”yttersta utpost mot Ryssland”, om det sker några försök från Rysslands sida att ta tillbaka kontrollen över Baltikum.
Det kommer att krävas väsentligt höjda försvarsutgifter i Sverige under de närmaste åren, oavsett om vi går med i Nato eller inte. Vi behöver stärka både vår militära förmåga och samhällets beredskap för kris och krig. Det enklaste och effektivaste sättet att höja Sveriges säkerhet mot militära hot är ändå att Sverige går med i Nato, så att vi får del av de garantier som medföljer medlemskapet.