Enligt siffror från Skolverket, som gäller det regeringen så kallade lågstadiesatsning 2015/2016, måste Enköpings kommun betala tillbaka 5,3 av de 7,5 miljoner kronor man fått.
Satsningen på omkring två miljarder kronor skulle ha används till mer undervisningstid för pedagoger. Andra personer kunde också nyrekryteras för pengarna för att frigöra tid till lärarna.
Enligt Skolverket anställde Enköping nio lärare för pengarna, men personaltätheten ökade inte i den omfattning som staten krävde. Därför riktas nu ett återkrav mot ett hundratal kommuner.
– Det är ett tydligt tecken på hur svår lärarbristen är i landet, säger Johanna Freed, enhetschef på Skolverket i en intervju i tidningen Dagens Samhälle.
Bara åtta kommuner i landet tvingas betala tillbaka mer än Enköping.
Anders Härdevik, verksamhetschef för grundskolan, bekräftar att det inte varit helt enkelt att rekrytera lärare.
– Vi gick ut med annons så snart formalia för satsningen var fastslagen. Då det skedde mitt under läsår så var det inte så många lärare med legitimation som gick hemma och väntade på jobb, förklarar han.
I mars förra året hade kommunen rekryterat fyra personer och i augusti ytterligare fem.
Han säger att kommunen räknat med att inte kunna utnyttja hela statsbidraget.
– Under 2017 använder vi en mycket större del av den pott vi är berättigade till då nio personer har heltidslön i tolv månader, säger Anders Härdevik och förklarar att kommunen kommer att fortsätta med rekrytering av legitimerade medarbetare tills man utnyttjar hela statsbidraget.
Håbo får behålla sina 4,6 miljoner kronor från lågstadiesatsningen.