Statsvetaren och samhällsdebattören Stig-Björn Ljunggren inledde debatten på Fridegårdsscenen med att be om ursäkt för sin dödligt tråkiga slips, grå och neutral.
Själv tog han dock ut svängarna ibland, till exempel när han lät KD:s Fred Rydberg, föga partipolitiskt, noga beskriva hur hålvägarna i Draget bildats genom årtusenden, apropå att en publikfråga att Håbo bör satsa mer på turismen.
Ni som följt tidningens intervjuserie med partiernas företrädare den senaste månaden kände igen argumenten och profilfrågorna på måndagskvällen. Samtliga artiklar går också att läsa i efterhand på eposten.se.
Att samtliga vill minska barngruppernas storlek i förskolan, låta Bålsta utvecklas till en småstad och satsa på både föreningsliv och bra boenden för äldre indikerar att det bildas en enda stor Håbo-koalition med 41 mandat redan på måndag.
Så blir det naturligtvis inte.
Liselotte Grahn Elg (M), kommunstyrelsens ordförande, som delvis var kritisk till tidigare kommunala beslut, bland annat om turerna kring Björkvallen, underströk att hon bara suttit vid makten i nio månader.
Hon säger sig vara beredd, varje dag, att kavla upp ärmarna för Håbos bästa.
– Vi lovar inte allt till alla, men vi håller vad vi lovar, underströk hon och betonade särskilt frågor om valfrihet, trygghet och en stark ekonomi.
Oppositionsrådet Agneta Hägglund (S) betonar å sin sida att förtroendet för kommunen måste återupprättas, något hon lyft fram i flera år. Hon är starkt kritisk till att fattade beslut inte har verkställts och "lovar verkstad redan i budget för 2019".
Men varken S, eller de traditionellt borgerliga partierna, lär kunna bilda egen majoritet.
Sverigedemokraternas Michael Rubbestad, som i tidningens intervju gav maktpartierna tre i betyg på femgradig skala, bjöd även nu in till närmare samarbete, men konstaterade också att det ungdomens hus han krävt som engagerad tonåring redan på 90-talet, fortfarande inte var byggt. Bålstapartiets Owe Fröjd spelade på sin erfarenhet att vara ett obundet parti som "inte behöver tänka på husse och matte i Stockholm".
Båda frågade sig om publiken var nöjd med övriga partiers förmåga att leda kommunen.
Charlotta Bjälkebring Carlsson såg stora ideologiska skillnader i debatten, där Vänsterpartiet står för jämlikhet.
– Det är mycket viktigare än valfrihet.
Hon lyfte också frågan om skolans kompensatoriska uppdrag, medan Miljöpartiets Marie Nordberg gladdes åt att alla partier numera tänker på miljön.