Redan minuterna innan kiosken öppnar en tisdagsmorgon i mitten av april hänger första kunden på låset vid Millis kiosk och bensin och taxi.
Det är Kent Nilsson från Kungs Husby som kommit för att tvätta bilen i bilhallen.
– Blir tvätten kvar? undrar han.
Bosse Andersson svävar något på svaret, exakt hur verksamheten kommer att se ut i framtiden är ännu oklart.
Tillsammans med sin bror Björn och Mamma Millis, Ingegerd Andersson, bjuder han på en kopp kaffe vid Ingegerds köksbord i huset bredvid kiosken.
Från köksbordet har de uppsyn över kiosk och mack och kunderna ringer på klockan när de behöver hjälp eller vill handla. Morgonfika hos mamma, som firar 91 vårar i maj, är en högtidsstund.
Men nu är det snart slutsålt av tidningar, tobak, tips och glass. Den sista april stänger bröderna kiosken, ekonomin styr och verksamheten går inte runt ekonomiskt.
– Bensin och dieselpumpen blir kvar, det har varit en automatpump det senaste året, säger Bosse.
Att driva kiosken och macken är en livsstil och de är inte glada åt att behöva stänga.
– Det är tråkigt, det är en samlingspunkt på bygden. Folk kan stå här i timmar och prata, säger Bosse.
Helt utan hopp behöver Trögdsborna dock inte vara. Bosses dotter och måg, Lina och Per Loberg, tar över stället.
– Vad för verksamhet de ska ha vet jag inte, det kanske blir ett kafé eller något, vi får se vad de gör, säger Bosse.
Det var pappa Evald ”Millis” Andersson som 1964 köpte den taxirörelse som fanns i Veckholm och som även byggde kiosken.
– Jag var 14 år och det var inte så roligt att flytta ut hit från stan, minns Bosse med ett skratt.
Ryggraden i företaget var skolbusskörningarna, men det kontraktet miste de 2013.
– Om vi inte varit i pensionsåldern hade det aldrig gått att fortsätta när vi blev av med skoltaxin, konstaterar Bosse.
Det är många, många barn som åkt med Millis taxi över hela kommunen. Godispåsar vid loven är minnen som de nu vuxna barnen aldrig glömmer.
Även mamma Ingegerd körde taxi, alla hjälptes åt.
– Men grabbarna sa att jag körde som en väglus och jag tyckte aldrig om den nya tekniken med datorer. Det var roligare när man vred om taxametern, minns Ingegerd.
Det plingar i klockan och Björn går ut för att leverera en kvällstidning till en kund som har svårt att ta sig ur bilen. Service på landsbygden.
– Vi har hämtat andra tidningar till kunderna också. Det är en service som vi inte tagit betalt för, vi ska ju ändå hämta kvällstidningarna från stan, säger Björn när han kommer in i köket igen.
Vad de nu ska göra med all sin lediga tid har de ännu inte bestämt riktigt. Att ta det lugnt är inte riktigt deras melodi.
– Men nu får vi tid att köra lite mer taxi, konstaterar Bosse.