Dubbla grantoppar förbryllar forskarna

Allt fler dubbla grantoppar förbryllar forskarna och teorierna om hur de har uppkommit är många.— Men här i Uppland har vi ännu inte haft några större problem med dubbla toppar. Tvärtom. Här växer träden så det knakar i år, säger Matts Söderström som arbetar för den ekonomiska föreningen Mellanskog i Upplands-Bro, Håbo och Enköping.

Enköping2004-09-10 00:00
Matts Söderströms iakttagelser bekräftas av Monika Stridsman, länsjägmästare vid Skogsvårdsstyrelsen och av Nils Karlborg som för Skogsvårdsstyrelsen tar emot rapporter från bland annat Uppsala län.
— Vi har inte gått ut med någon särskild förfrågan än. Men ingen har hört av sig för att rapportera om ovanligt många toppskott här. Om det bildas dubbeltoppar så ser man det först året efter, säger Nils Karlborg.

Genetisk förklaring
Enligt Monika Stridsman är det mest troligt att orsaken till de många topparna är genetiska.
— Jag blev nyfiken när jag hörde att de längre söderut har haft problem med topparna. Svaret jag har fått från forskarna på SLU är att de mest troliga orsakerna är genetiska eller att det handlar om snöskador, säger Monika Stridsman.

Virket duger inte
Viltskador är annars en vanlig orsak till att små plantor skjuter flera skott i toppen. Men nu har träd som är tre meter eller högre fått flera toppar på äldre dagar. Mest utbrett är fenomenet i Småland där så många som var femte till var sjätte gran har blivit flertoppig på vissa planteringar.
Problemet för de skogsägare som drabbas är att virket i värsta fall inte duger till mer än massaved.
— I de flesta fall går träden att använda ändå. Men det blir sämre kvalitet på virket med flera toppar och det kan bli en ingångsport för röta, säger Monika Stridsman.

Andra gransorter
Den genetiska teorin handlar om att skogsägarna längre söderut kanske använder sig av andra gransorter än vad man gör här.
Dels använder man ofta frö från orten, men även vitryska granar har blivit vanliga i Sverige.
— De vitryska är tåligare mot frost på våren. Det är nog så att skogsägarna anpassar materialet beroende på var i landet granen ska planteras, säger Nils Karlborg.
En annan teori är att klimatet eller ovanligt varma höstar påverkar granarna.
— Men det enda resultatet av vädret som vi har sett här i år är att träden skjuter många vanliga skott vilket är positivt. Den stora nederbörden har varit mycket bra för skogsbruket, säger Matts Söderström.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om