Det var två års missväxt som gjorde att Anna Hane var tvungen att ta det drastiska beslutet att skänka bort 70 av gårdens 140 grisar, till största delen den svenska lantrasen Linderödsvin.
– Vi fick inget regn och ingen spannmålsskörd förra året och under vintern köpte vi in Krav-foder som vi betalade två-tre gånger så mycket för som vi hade räknat med. När det blev torka i år igen insåg jag att det inte skulle gå och var tvungen att ta ett drastiskt beslut, säger Anna.
Responsen på inlägget på Facebook, där Anna vädjade om hjälp och skänkte bort sina grisar, blev mycket stor och grisarna en riksnyhet.
– Inlägget om att vi skänkte bort grisarna fick över 700 000 visningar på Facebook, vi kunde inte tro att vi skulle få så stor respons säger Anna.
Uppmärksamheten i sociala medier blev lite av en lättnad. Många ville ta hand om en eller flera grisar från gården.
– Det var skönt att det gick att lösa. Jag har fått bilder från nya ägare, det är mest mindre gårdar, som visar hur grisarna har det. Det känns viktigt att de får leva ute under resten av sin tid, säger Anna.
En positiv effekt av uppmärksamheten har blivit att försäljningen av gårdens köttlådor ökat.
– Många har stöttat oss, vi har fått en fantastisk respons. Det gör att vi vädrar morgonluft och orkar fortsätta, säger Anna Hane.
Årets spannmålsskörd är ännu inte helt under tak men vallskörden räcker till gårdens djur ännu ett år.
– Genom Facebook fick vi kontakt med markägare där vi fick slå vall. Tänk så mycket mark det finns som inte används, det har gett oss bra kontakter för framtiden, konstaterar Anna.
Pådraget i riksmedia tycker hon fick positiva effekter. Frågan om torkan och svenskt livsmedel togs upp inte minst under Almedalsveckan.
– Jag blev ett ansikte utåt för vad torkan verkligen innebär, det kändes bra att frågan kom upp på ett nationellt plan, säger Anna.
Det ekonomiska krisstöd som nu ges menar hon måste kompletteras med krav på att rätt kött köps in vid offentliga upphandlingar, för att gynna svensk livsmedelsproduktion.
– Det kött som köps in av landsting och kommuner för skattemedel måste hålla samma nivå på djurskyddsregler som vi har i Sverige. Det är så många djurägare som kämpar för en djurhållning som håller den nivån.