I onsdags föddes Apperoll och han håller sig gärna nära sin mamma Celeste när de betar hagarna i Stads-Gånsta. De båda Ardennerhästarna är sannolikt ovetandes om sina viktiga roller i det stora livspusslet av ekosystemtjänster, men faktum är att betande djur inte bara är avgörande för ett rikt och öppet odlingslandskap, de spelar en viktig roll i bevarandet av mängder av växt- och insektsarter. Enligt Naturskyddsföreningen kan en beteshage innehålla uppemot 40 olika arter per kvadratmeter. Det är variationen av arter som kallas för biologisk mångfald och i sin tur ger den mänskligheten flera ekosystemtjänster som vi inte klarar oss utan – ren luft, matproduktion, kolinlagring, matjordsbildning och pollinering.
Ur ett globalt perspektiv är den biologiska mångfalden hotad och förlusten av växt- och djurarter är enligt forskare i en minst lika stor kris som klimatet. Samtidigt visar nyligen publicerad forskning vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, att just betande djur, till exempel hästar, kor och får, ger växterna på bete mer energi- och proteininnehåll än om betet istället hade klippts en gång i månaden. Enligt studien ska dessutom näringsinnehållet på betet öka med åren. Det torde vara goda nyheter för hagarna i Stads-Gånsta för där har Ardennerhästar betat sedan 1930-talet.