Enköping
Den psykiska hälsan hos ungdomar har blivit något sämre enligt undersökningen Liv och hälsa som görs bland skolelever. Enligt undersökningen har skillnaderna mellan flickor och pojkar ökat, flickorna mår sämre.
EP har träffat personalen som jobbar med elevhälsa på Westerlundska gymnasiet för att få deras bild av hur ungdomar i dag mår.
– Jag tycker nog det blivit en försämring, de elever som kommer till oss är i sämre skick, säger Jill Olofsson, kurator vid elevhälsan.
Besöken hos kuratorerna har ökat. Före 2011 låg de på cirka tio procent av skolans elever. Idag ligger de på 27 procent.
– Det fanns problem förr också, men inte i samma omfattning som idag. Vad det beror på, skolsystemet eller samhällssystemet, är svårt att veta, säger Elisabeth Schederin, kurator.
Dagens elever är också mer öppna, det är inte tabu att säga att man pratat med psykologen.
Någon skillnad mellan pojkar och flickor upplever man dock inte vid Westerlundska. Elevhälsan har jobbat medvetet för att nå ut till pojkarna, vilket man också lyckats med.
– Men pojkarna har ett annat sätt att visa sin depression på och de är ofta rejält deppiga innan de kommer hit. Flickorna har större benägenhet att komma hit själva, säger Helene Sjöqvist, psykolog.
Varför en del elever inte mår bra psykiskt är inte en enkel fråga att svara på. Det är flera faktorers om samverkar.
Stressen har ökat, både i skolan och i samhället. Den nya läroplanen ställer andra krav på eleverna än tidigare och föräldrar får allt svårare att hjälpa sina barn med skoluppgifterna. Enligt läroplanen ska alla elever klara gymnasieskolan.
– Det gör att exempelvis elever med neuropsykiatriska problem kan slås ut. Man förstärker deras svagheter istället för att ta tillvara de enorma styrkorna de har. Förr kunde de exempelvis fångas upp i lärlingssystemet och komma ut i bra arbeten, säger Helen Sjöqvist.
Vad de saknar bland ungdomarna idag är samtalen om existentiella frågor, om vart man är på väg i livet, varför man reagerar som man gör. Tankar som de flesta unga har.
– Det fysiska samtalet är viktigt men man pratar inte lika mycket fysiskt i dag, säger Ritva Eriksson, skolsköterska och verksamhetschef med medicinskt ansvar för gymnasiet.
Smartphones och sociala medier har tagit över stora delar av samtalen. De stjäl tid och påverkar den sociala förmågan att kommunicera med andra.
– Föräldrar och ungdomar har mycket aktiviteter på fritiden och det kan vara svårt att hinna med de djupare samtalen? De är jätteviktiga, och det är livsfrågor som är givande att diskutera med ungdomarna.. Att exempelvis vara olyckligt kär är smärtsamt, men det är normalt att vara ledsen, man behöver inte alltid söka hjälp för det, säger Susanna Kajava, kurator.
– Det är så här samhällsutvecklingen ser ut och det är inte meningen att skuldbelägga någon, säger Ritva Eriksson.
Elevhälsan har fått en viss utökning av resurserna men man behöver mer.
– Alla elever i årskurs ett gör ett hälsobesök, men ökningen av elever fortsätter och vi skulle behöva utöka med en skolsköterska, säger Ritva Eriksson.
– Och det behövs även pedagogisk förstärkning, säger Elisabeth Schederin.
Även ungdomsmottagningen, som de har stor hjälp av, tycker de behöver mer resurser.
– De tar en stor andel av de elever som mår dåligt, som vill sköta det utanför skolan, säger Jill Olofsson.