I 47 år jobbade Christer Toresäter på Posten i Enköping, bland annat som chef och skyddsombud. Under årens lopp har han bevittnat ett förfall av sin arbetsplats och nu vill den nyblivne pensionären berätta om sina upplevelser. Detta delvis efter EP:s granskning av posthanteringen i Enköping.
Vi slår oss ner på verandan i hans hem. Härifrån har han cyklat många gånger till- och från jobbet. Christer tittar ut mot vägen och säger:
– När posten kom här om dagen, då slängde de ner posten i lådan utan att ens titta på adressen – vilket de egentligen ska göra.
Det kan verka som en småsak, men Christer tycker det är en av många bäckar små som orsakar försämring.
– Slarvet uppstår eftersom brevbärarna är stressade, konstaterar han.
Christer skyller dock inte på brevbäraren, utan pekar ut direktiven ovanifrån som problemet – där man genom digitala verktyg vill optimera varje sväng brevbäraren gör, och belastar folk med för mycket jobb.
– Säger man att man inte kommer hinna med jobbet, så uppmanar chefen mellan raderna till fusk. Det går inte annars.
Fusket kan bestå i att lägga flera grannars brev i samma brevlåda, att lämna trappuppgångar utan att kontrollera att postboxen blivit låst. Ibland kan lådor på postkontoret ställas åt sidan i flera dagar, säger Christer. Får man orealistiskt mycket jobb, ofta flera kvarter extra, så måste det ändå göras på samma tid. Övertidsarbete tillåts nämligen inte.
– Det är förfärligt. Finns inte tid för brevbärarna, suckar Christer.
– Många slarvar med raster för att hinna. Det är farligt, en del har kört av vägen på grund av utmattning.
Som skyddsombud har Christer fått höra om hur statistik mörkas och snyggas till på de lokala postkontoren. Även där tycker han problemen kommer ovanifrån.
– Om man inte klarar sin budget, så sparkas man.
Christer beskriver en toppstyrning där den som inte ställer sig i ledet röjs undan.
– Klagar man försvinner man. En chef satte ner foten, och honom flyttade de till Stockholm för att bli ”vanlig brevbärare”.
Situationen har uppstått av flera orsaker. Christer nämner exempelvis återkommande besparingskrav.
– Ska vi spara tre procent nästan varje år i 47 år, då förstår man att det är mycket pengar, säger han.
Samtidigt kan han också tänka sig att det hade sett bättre ut om toppcheferna själva hade erfarenhet från att jobba på golvet.
Rutinerade brevbärare för-finar sitt arbete, till exempel med att utföra delar av jobbet på rullande cykel. Men istället för att belöna duktiga brevbärare, menar Christer att ribban bara höjs – till en standardnivå som slutligen blir för hög, inte minst för nykomlingar. Summan blir en ökad belastning på varje individ – samtidigt som besparningar ska göras. Där siffror snyggas till i rädsla för att bli av med jobbet. En ond spiral som skapat en ohållbar situation.
Christer är en brevbärare av gamla skolan, som stått upp för arbetarnas rättigheter. ”En nagel i chefernas ögon”, som han själv säger. Han hävdar också att de försökt göra sig av med honom.
Christer känner stor stolthet i sitt arbete, men upplever också att den en gång höga moralen sjunkit till bottennivå. Han säger att vore det inte för konkurrenten Bring, som gör delar av postverksamheten, hade Postnord gått under för länge sedan. Budskapet till ledningen är tydligt:
– Öppna ögonen och se verkligheten, inte siffrorna.
simon.engstrand@eposten.se
EP granskar posthanteringen i Enköping. Läs också:
Postslarvet upprör: "Låter helt horribelt"
PostNords svar på anmälda slarvet: "Oärligheten i samhället ökar"