De vill lyfta måltidsupplevelsen i skolorna

Kostvetaren Frida Sandberg vet hur måltidsupplevelsen är för eleverna i skolornas restauranger i Håbo. Måltidsupplevelsen är inte bara hur maten smakar, utan helhetsupplevelsen av restaurangbesöket.

Observatör. Frida Sandberg har observerat och undersökt elevernas måltidsupplevelser i Håbo.

Observatör. Frida Sandberg har observerat och undersökt elevernas måltidsupplevelser i Håbo.

Foto: Anders Jagemo

Enköping2017-12-30 12:00

I tre månader har Frida Sandberg jobbat med att kartlägga måltidsupplevelsen i Håbos grundskolor för kommunens kostenhets räkning. Fokus ligger på eleverna i årskurserna 4 till och med 9.

Först genomförde kostvetaren måltidsobservationer i grundskolorna. Hon tittade på aspekter som hur mycket tid eleverna har till måltiden, antal sittplatser, ljudnivå, etcetera.

Under sina observationer passade hon även på att prata med matgästerna, både personal och elever. Hon har dock i första hand undersökt elevernas måltidsupplevelser.

Nästa steg var att göra en webbaserad undersökning där eleverna har fått svara på frågor om sina måltidsupplevelser. Ungefär 800 elever svarade. Det var 57 procent av de tillfrågade.

Svinnet i restaurangerna har också undersökts. Det gäller tallrikssvinnet, det vill säga resterna som matgästerna slänger. I skolorna i Sverige ligger tallrikssvinnet i snitt på cirka 30 gram per tallrik. Där ligger Håboskolorna något lägre, på ungefär 26-27 gram per tallrik.

Tvärt emot vad man kanske tror kastas det mest mat när det serveras rätter som av många betraktas som goda. Förklaringen är att man tar för mycket och överskattar sin förmåga att äta upp.

För att öka delaktigheten finns matråd på skolorna. I råden kan eleverna inte bara påverka menyn, utan även hur miljön ska vara i restaurangerna.

Tack vare projektet har kostenheten fått en nulägesanalys av hur eleverna upplever sina måltider, ett material att jobba vidare på.

En tendens som går att se är att där matgästerna är mest nöjda med helhetsupplevelsen i skolrestaurangen är de också mest positiva till maten.

– Det var lite väntat, men ändå bra att få det bekräftat att det lutar åt att det är så, säger Frida Sandberg.

Hon tycker att det är viktigt att göra skolrestaurangen så inbjudande som möjligt, som i en "riktig" restaurang.

– Det ska vara inbjudande och härligt att gå och äta sin lunch, säger Frida Sandberg.

På Gransäterskolans skolrestaurang äter eleverna med tända ljus på borden. En gammaldags skänk bredvid buffédiskarna är en annan detalj som ska göra det mysigare. Allt bröd bakas där och maten görs i så stor utsträckning som möjligt från grunden.

Frida Rosenberg, köksmästare för skolrestaurangen, har besökt många av skolans klasser för att tala om maten och restaurangen. Ambitionen är att hinna med alla klasser innan läsårets slut. Hon upplever att klassbesöken har gett en ökad förståelse när det gäller bland annat matsvinnet.

Smaka först och ta gärna om, är hennes uppmaning till eleverna. Många små portioner är bättre än en som är alldeles för stor.

– Man får ta om hur många gånger man vill, säger Frida Rosenberg.

– Men jag brinner också för att de ska lära sig att smaka, att de ska utveckla sina smaklökar, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!