Familjen Khalil består av makarna Abdul Moti och Zianb samt deras barn Bayan, 20 år, Rama, 12 år och Remas sex år. Mellandottern går i förberedelseklass på Enöglaskolan och yngsta dottern ska börja i förskoleklass. 2015 nådde de Sverige som flyktingar från kriget i Syrien. I snart två år har de bott i Enköping och hunnit rota sig efter flera år på flykt och en flytt inom Sverige.
– Vi trivs jättebra i Enköping. Och jag har fått jobb här och studerar på Komvux, säger Bayan Khalil.
Eftersom familjen bor på ett asylboende är det Migrationsverket och Arbetsförmedlingen som sköter kommunplaceringen. Och familjen ska placeras i Tyresö kommun. Enda sättet för familjen att få bo kvar i Enköping enligt reglerna är att de själva skaffar sig ett eget boende. Men en bostadsrätt har de inte råd med och det finns heller inga lediga hyresrätter i Enköping. Familjen har ett behov av trygghet då flykten från Syrien via Libanon och Turkiet satt sina spår i själen på samtliga. Deras högsta ansökan är ett förstahandskontrakt i Enköping. Att bo i andra hand eller inneboende hos någon lockar inte alls.
– Då kan man åka ut ur lägenheten när som helst. Finns ingen trygghet då, säger Bayan Khalil.
Familjen har även blivit erbjuden att betala tiotusentals kronor ”svart” för ett förstahandskontrakt, vilket familjen Khalil inte anser sig ha råd med. Bayan och övriga i familjen kan inte heller tänka sig ett boende ute på landsbygden där det är glest med kollektivtrafik.
– Och jag blir trött om det är långt att åka med bussen. Det händer att jag åker buss mellan Enköping och Uppsala och det är tillräckligt långt, säger Bayan.
Familjen Khalil bor därför kvar i en etta med kök som tillhör Migrationsverket. Familjen skulle egentligen varit utflyttad från boendet senast 31 december. Migrationsverket har gett dem ett förlängt kontrakt då Tyresö kommun ännu inte lyckats skaffa någon lägenhet åt familjen.
– Egentligen uppfyller Tyresö inte lagens krav då de inte tar emot flyktingar som placeras av Migrationsverket, säger Inger Erlewing, som hjälper familjen Khalil med praktiska saker.
Tur i oturen för Khalils men det innebär samtidigt att föräldrarna inte har rätt att läsa Svenska för invandrare, SFI. Svenskastudierna får de sköta på egen hand så länge de bor på ett asylboende.
Familjen Khalil kan inte heller tacka nej till ett erbjudande om boende i Tyresö. För då förlorar familjen sin rätt till att få bo kvar på asylboendet.
– Och eftersom det är viktigt att ha en lägenhet kan vi ändå tänka oss Tyresö, säger Bayan Khalil.
Men det finns mer att oroa sig för. Bayan Khalil var 18 år när hon kom till Sverige som flykting. Som vuxen utan barn fick hon nöja sig med ett tillfälligt uppehållstillstånd. Föräldrarna och minderåriga barnen fick permanenta uppehållstillstånd. Sedan 24 november 2015 är Sverige mer restriktiv med att dela ut permanenta uppehållstillstånd. Resultatet av det är att familjer riskerar att splittras.
Som Bayan Khalil säger själv ”gråter hon inte längre över det”. Men hon vill för allt i världen stanna hos sin familj.
– Vi kom samtidigt till Sverige. Varför ska vi som familj behöva dela på oss, undrar hon.
Rent teoretiskt kan Migrationsverket skicka Bayan tillbaka till Syrien men eftersom det råder fullt krig där är det knappast troligt att så sker. Att hon kommit in på Komvux stärker hennes chanser att få stanna i Sverige. Hon skulle även kunna beviljas asyl i Tyskland där hon har en släkting. I väntan på ett förnyat tillfälligt uppehållstillstånd får Bayan Khalil leva i ovisshet.