Betesplan ska gynna fågellivet vid Hjälstaviken

En betesplan behövs för att fåglar, turister och lantbrukare ska kunna leva i harmoni kring Hjälstavikens naturreservat.— Sambandet är väldigt enkelt. Ju mer markerna betas, desto fler fåglar kommer hit, säger biolog och fil dr Sven-Olov Borgegård.

Enköping2004-11-12 00:00
Han var en av dem som av länsstyrelsen hade bjudits in till ett möte i Hjälsta bygdegård under torsdagen. Övriga deltagare var företrädare för de elva berörda lantbruken i området och skogsägare.
En av slutsatserna under mötet blev att det behövs fler betesdjur och att en del av djuren måste flyttas över till grannmarker. Hur det sistnämnda ska organiseras konkret är inte helt lätt. Därför har Sven-Olov Borgegård fått i uppdrag att följa upp mötet i bygdegården med enskilda samtal för varje gård.
Under mötet i bygdegården kom det fram att var djuren befinner sig inte alltid kan kontrolleras av markägarna.
— Tyvärr har vi utsatts både för sabotage och för att vandrare i området inte stänger grindar efter sig, sade några av lantbrukarna.

Separata genomgångar
Slutsatsen blev att separata genomgångar genom stängslen måste ordnas för människor.
— Det slarvas en del med att stänga efter sig, men vi tror att folk kommer att låta bli att gå genom djurens upptrampade och leriga genomgångar om vi gör separata grindar för människorna i området, säger Sven-Olov Borgegård.
Att människor tar en tång med sig ut i naturen och klipper upp stängsel såg deltagarna som desto mer obegripligt. Vad som ska göras åt det problemet finns i dagsläget därför ingen lösning på.
En annan aspekt på frågan hur naturreservatet ska kunna betas på bästa sätt är att det behövs fler kor och färre ungdjur. Kor betar nämligen bättre och närmare strandlinjen, än oerfarna ungdjur.
Alla som upplåter sina djur att beta eller som slår ängar i ett naturreservat får ersättning för det från staten.
— Men pengarna räcker ändå inte till att köpa fler djur. Konkurrensen med andra länders köttproduktion gör det i dag olönsamt att köpa in fler djur så frågan är inte okomplicerad, säger Lars Fredriksson, en av lantbrukarna.

Rulstolsramp stötesten
En stötesten i överenskommelsen med länsstyrelsen har tidigare varit den rullstolsramp som planerades rakt genom kohagen mellan Hårbyparkeringen och fågeltornet.
Lars Fredriksson protesterade då mot rampen eftersom han var rädd att bli ersättningsskyldig om köttdjuren skulle stånga någon rullstolsbunden.
Kompromissen på det problemet blir nu att en handikappväg för rullstolar och barnvagnar dras i kanten av hagen så att vägen kan stängslas in.
— Det är mycket bra att ornitologerna kommer hit, men det är också viktigt att andra människor hittar till Hjälstaviken. Om staten lägger in pengar på reservatet måste vi också kunna visa upp det, vilket i sin tur främjar människors hälsa, sade Sven-Olov Borgegård.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om