Svar till Sven-Åke Haglund 29/6.
Under midsommaraftonens flagghissning i Grillby kommer flickorna Lisa och Disa (fingerade namn) fram till dig. Deras problem för stunden är att Lisas pappa Gusten (fingerat namn) har en fullkomligt snedvriden bild av det absolut finaste vi har. Den svenska blågula flaggan. Gusten tycker nämligen att alla som sätter upp den svenska flaggan är rasister. Lisa som så gärna skulle vilja ha en svensk flagga ovanför sängen eller på balkongen, vill att du förklarar för Gusten att man inte måste vara rasist för att man vill det. Lisa säger också ”snälla, gör det!” och jag tolkar det som ett uttryckligt önskemål från hennes sida att du skall ta ett snack med pappa Gusten. Det är också precis vad jag tycker att du skall göra. Inte för min skull utan för Lisas (och även Disas skull).
Fem ord på insändarsidan i E-P räcker inte långt för en sexåring som kanske inte kan läsa och en pappa som kanske inte vill läsa. Du kan vid detta samtal förklara för Gusten att Grillbybornas fosterlandskärlek inte har det minsta med rasism att göra och att han är välkommen nästa midsommar för att på plats konstatera det. Fast jag tror inte att det är så stor chans att Gusten dyker upp. Personer som tycker att det är roligt att baktala vår nationalsymbol och spotta på fosterlandsälskare brukar inte - för att använda dina egna ord för att - kliva ur feghetens anonyma skuggor.
Lycka till!