Bebyggelsen ändrar böndernas förutsättningar

När traditionella näringar inte längre fungerar måste nya vägar sökas, och det har han också gjort i takt med att Enköping krupit allt närmare gården.
Redan för flera år sedan inledde han samarbete med Ena energi och kommunens va-avdelning om salixodling på åkrarna närmast staden. Salixen bevattnas med renat avloppsvatten från reningsverket och säljs sedan som bränsle till kraftvärmeverket. Samarbetet har uppmärksammats internationellt.
- Många frågade mig varför jag inte motsatte mig de nya bostadsområdena i Storskogen och Bredsandsskogen när detaljplanearbetet för dem påbörjades. Men Enköping måste ju få växa, och det hade inte hjälpt om jag hade sagt nej, säger Herman Arosenius.
Men han tillstår samtidigt att det frestar på med förändringarna:
- Va-ledningarna grävs ju ned i åkerkanten, men det påverkar ändå produktionen den här säsongen, och det är klart att man undrar varför inte fjärrvärmeledningarna kunde grävas ned samtidigt och inte för två år sedan.
De åkrar öster om Bredsandsvägen där han nu odlar spannmål kommer troligen att delvis tas i anspråk för en ny tillfartsväg till Bredsand.
- Jag har begärt detaljplanläggning av en del av fälten, som ett sätt att låta mark som kommer att bli svårbrukad ändå komma till användning, säger Herman Arosenius.
Han klagar inte över de kontakter han haft med kommunen, men påpekar också att det oftast är han som sökt kontakt med olika tjänstemän, inte tvärtom trots att projekt berör hans ägor.
Sydväst om Enköping driver Håkan Jansson jord- och skogsbruk på Enögla gård. Även Håkan Janssons lantbruk påverkas av nya krav från samhället, men i hans fall är det Mälarbanan och nu den nya E18-sträckningen mellan Enköping och Sagån som medfört förändringarna.
- Banverket var väldigt duktiga på informera om när och var saker skulle hända som påverkade mina marker och arbetet med dem. Det är en helt annan sak med Vägverket tyvärr. Nu har jag bara fått information vid allmänna möten, och där fått veta att ersättningar kommer att regleras i efterhand.
E18-bygget delar hans marker. Ett hektar av skogen hamnar på andra sidan vägen utan egentlig tillfart längre. 25 hektar av åkrarna hamnar delvis på andra sidan E18, andra blir mer svårtillgängliga eftersom den lilla gårdsväg som han använt för att ta sig till dem nu klippts av vägbygget.
- Nu måste jag åka Västerleden, som har smala midjor och refuger så att jordbruksmaskinerna är svåra att köra förbi med, och via Ulundarondellen vidare antingen till åkrarna vid Gröngarn eller till de åkrar som hamnat sydväst om E18 från gården räknat.
- Dessutom måste jag själv ha koll på att åkrar inte används som tillfartsvägar för entreprenadmaskiner eller upplägg för restmateriel under bygget. Så samarbetet med Vägverket kunde ha varit mycket bättre, framför allt är det utbyte av information jag saknar, säger Håkan Jansson.
Lotta Lille

Bebyggelsen ändrar böndernas förutsättningar

Den som driver lantbruk nära en växande stad måste räkna med att förutsättningarna för gården förändras över tid. Det säger Herman Arosenius som driver Nynäs gård sydöst om Enköping, längs vägen mot Bredsand.