Bättre mottagande av nyanlända

I framtiden ska nyanlända i Enköping tas emot effektivare för att snabbare kunna bli en del i samhället de lever i.

Projekt. Syftet med projektet är att de nyanlända lättare och snabbare anpassar sig till det samhälle de nu ska leva i.

Projekt. Syftet med projektet är att de nyanlända lättare och snabbare anpassar sig till det samhälle de nu ska leva i.

Foto: Fredrik Persson

Enköping2017-04-19 18:00

För tre år sedan drev vård- och omsorgsförvaltningen ett projekt kallat Enköpingsmodellen, en lärande organisation som gav deltagarna en större delaktighet i verksamheten. Projektet var så lyckat att kommunledningen nu vill se att en del av modellen används av alla förvaltningar och verksamheter.

Uppdraget att ta fram en idé för ett nytt projekt och en ansökan till ESF (Europeiska socialfonden) om medel till det gick till Marie Palmgren, förvaltningschef vid vård och omsorg och Pernilla Madesäter på kommunledningskontoret.

Syftet med projektet är att förbättra integrationen. Att göra så de nyanlända lättare och snabbare anpassar sig till det samhälle de nu ska leva i.

– Vi har tagit emot otroligt många människor här de senaste åren men hur ska vi göra för att det ska bli bra? Vi måste utveckla vår förmåga att inlemma dem i samhället, bli bättre på att förklara hur det fungerar här, säger Marie Palmgren.

För det krävs vidsynthet och förmågan att se företeelser från olika perspektiv. Det som är självklart för oss är inte alltid så lätt att förklara med ord, man måste även förstå det sammanhang den nyanlända kommer ifrån och befinner sig i menar Marie Palmgren.

Ett enkelt exempel är ordet förskola som kan ge många nyanlända helt fel uppfattning om vad det handlar om.

– Förskola hos oss handlar mycket om att lära sig vara människa tillsammans med andra. Där måste man tydliggöra skillnaden mellan förskola och grundskola, säger hon.

Eller att ”dricka en kopp kaffe”.

– I mitt huvud är det på ett visst sätt men för andra på ett annat sätt, i ett annat sammanhang och med andra ritualer, säger Marie Palmgren.

Det första som ska göras är att en modell tas fram för hur man ska jobba med mottagandet av nyanlända. För det arbetet ska fokusgrupper tillsättas, med både tjänstemän och nyanlända. Samtal görs i grupperna med frågor som tas upp i olika kontexter, det kan exempelvis handla om hur man informerar om skolan eller arbetsförmedlingen.

– Tanken är inte att vi ska bli specialister på alla kulturer eller anpassa Sverige till andra. Vi ska kunna se och beskriva vår egen kultur utifrån den nyanländes perspektiv och förstå den kontext de befinner sig i. Jag tror att det här är ett bra sätt att göra det på, säger Marie Palmgren.

I längden blir det ekonomiskt fördelaktigt för kommunen att snabbare få ut in folk i samhället och på arbetsmarknaden. Det handlar även om kompetenser och kunskaper som vi annars kan gå miste om, många nyanlända har en hög utbildning från sitt hemland.

– Och har man inte det här tänket finns en fara för segregation och utanförskap i samhället, säger Marie Palmgren.

För att projektet ska gå att genomföra kommer pengar, drygt elva miljoner, sökas från ESF. Kommunen är medfinansiär med 3,7 miljoner genom avsatt tid och kompetensutveckling, vilket inte ska innebära en merkostnad.

Bara att göra själva ansökan till ESF är ett stort arbete.

– Formen av ansökan är otroligt viktig. ESF har fyra principer, bland annat jämställdhet och tillgänglighet, som ska framgå i beskrivningen av alla delar vi ska jobba med, säger Marie Palmgren.

Om ansökan blir godkänd kan projektet komma igång tidigast i januari 2018. Sedan ska projektet pågå i två år och tanken är att modellen ska fortsätta att användas i hela kommunens organisation.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om