Balansgång och dialog om planer och lov

En svår balansgång och en dialog med exploatörer. Så beskriver Enköpingspolitiker hanteringen av plan- och byggnadslagen, PBL, och arbetet med detaljplaner och bygglov.

Miobutikens baksida mot Sämskarbogatan sedd från nordväst.

Miobutikens baksida mot Sämskarbogatan sedd från nordväst.

Foto: Lotta Lille

Enköping2019-06-01 08:00

Det finns totalt 919 olika bestämmelser i Boverkets katalog över beteckningar som går att införa i detaljplaner för att ange användning av mark.

Ulrika Ornbrant (C ) är sedan årsskiftet ordförande i kommunstyrelsens plan-, mark och exploateringsutskott som har detaljplaner på sitt bord:

– Min grundprincip är att vi politiker ska vara försiktiga med att peta i detaljer. Jag har hört många kommentarer om Ängslyckan där detaljplanen gav olika färgalternativ, det blev svart. Man ska komma ihåg att skönhet ligger i betraktarens öga, och de som bor där har inga problem med fasadfärgen, säger Ulrika Ornbrant.

Om Mio-butikens baksida mot Sämskarbogatan har hon ingen kommentar, det är entrésidan hon sett. Samma gäller Matz Keijser (S) som var och är ledamot i plex-utskottet och också i miljö- och byggnadsnämnden som gav bygglov för såväl Mio som för Ängslyckan.

Om Mios fasad mot Sämskarbogatan säger han att den är en del av butikskedjans koncept, och att det viktiga då bygglovet beviljades var att lastkajen inte skulle ligga på butikens framsida.

– Detaljplaner ger riktlinjer för hur mark ska användas, och tas ofta fram i samråd med exploatörer. När planen för Ängslyckan medgav matt svart på fasaderna, kunde vi inte säga nej till bygglov då det var exploatörens val.

Såväl Ornbrant som Keijser ser fram emot att den arkitekturpolicy med riktlinjer för stadens gestaltning och utformning som håller på att tas fram blir verklighet, troligen till hösten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om