Vid miljö- och byggnadsförvaltningen vid Enköpings kommun är man väl medveten om de krav som ställs på kommunen i det nya åtgärdsprogrammet för distriktets vatten, vilket EP belyst i en tidigare artikel.
– Vi behöver öka takten på en hel del områden och det finns mål kopplade till åtgärdsprogrammet i nämndplanen för miljö och bygg, säger miljöchef Linda Jacobson.
Det nya programmet berör alla delar av kommunen, inte bara verskamheter inom miljö- och bygg. Hela kommunen jobbar mot miljökvalitetsmål och hur man ska jobba med åtgärdsprogrammet ses nu över centralt.
Delvis handlar det om vilka resurser kommunen har att lägga på arbetet. Under våren kommer därför en handlingsplan tas fram vid miljöavdelningen över vilka resurser som behövs för att man ska komma en bit på väg mot miljömålen.
– Det finns en medvetenhet i den politiska ledningen om detta och man har varit jättetydlig med att man tar åtgärdsprogrammet på allvar, det är en prioriterad fråga för 2017, säger Linda Jacobson.
Det finns många områden där kommunen behöver satsa för att nå miljömålen.
– Vi har exempelvis ett stort ansvar för dagvattenhanteringen. Förr handlade det mest om att få bort det vattnet för att förhindra översvämningar, nu måste vi se till att de föroreningar som sköljs ut med dagvattnet inte når Enköpingsån och Mälaren och vi måste fördröja det för att hindra stora toppar av vattenflöden, säger kommunekolog Anders Lindholm.
Där jobbar man redan med lösningar genom vattenparkerna och mindre vattendammar när man planlägger nya bostadsområden.
Det stora miljöproblemet, näringsläckaget i vattendragen, orsakas både av vatten som passerar hårdgjord mark i stadsmiljö och av jordbruket. Många enskilda lantbrukare jobbar självmant med åtgärder mot övergödningen, som att anlägga skyddszoner, fosfordammar och med att strukturkalka.
Både tjänstemän och politiker måste nu sätta sig in i det nya åtgärdsprogrammet som är komplext. En del åtgärder måste göras i samverkan med länsstyrelsen och personalen behöver utbildning för att få den kompetens de behöver som beställare av åtgärder.
– Programmet är så nytt att vår del av organisationen inte hunnit ta till sig det än. Vi måste förstå det och se vilka konsekvenser det får och sedan ta det vidare till våra politiker, säger Anders Lindholm.
I den handlingsplan som ska tas fram kommer det bland annat anges hur man ska jobba för att öka åtgärdstakten.
– Att vi ligger efter tidsmässigt i Sverige är vi redan fullt medvetna om och frågan finns med i majoritetens budget och verksamhetsplan. Beslut om vad som ska prioriteras måste ske genom en politisk diskussion, även över partigränserna, säger Matz Keijser.
Ökade resurser kommer att krävas och främst kommer trycket att öka på miljöavdelningen.
– Det blir en klar fördyring för förvaltningen. Allt kostar pengar men vad det landar på i slutändan kan jag inte ens säga mellan tummen och pekfingret, säger Matz Keijser.
Samarbete över förvaltningsgränserna blir också nödvändigt i frågorna som berör åtgärdsprogrammet.
– Det är viktiga och svåra frågor, men vi är på rätt väg. När insatserna görs och hur de ska se ut, det ska framgå i handlingsplanen, säger Matz Keijser.