Arkeologer gnuggas i att gnugga
Den här veckan gnuggar arkeologer från Uppsala, Enköping, Stockholm, Tanum och Danmark på hällristningen i Hemsta. Syftet är att få en enhetlig dokumentation av hällristningar och att göra bilderna mer tillgängliga för allmänheten, säger Ulf Bertilsson från riksantikvarieämbetet.
Vad allt symboliserar finns många olika teorier om. Det enda de flesta forskarna är överens om, är att ristningarna inte är en direkt avbildning av vardagen, utan att mycket handlar om symbolik av högre makter. I trakterna tycks ha funnits både en solkult och en tjurkult.
Olika stilar
— Jag börjar också mer och mer tro att ristningarna gjordes vid olika tillfällen. Ibland kanske med mer än hundra år emellan. Hemstahällen hade nog ett bra läge och var en sådan plats som människor kom tillbaka till, säger museipedagog Eva Kjellén.
Hennes teori stärks av att vissa djur är mycket enkelt ristade, medan andra är mer föreställande.
Gammal teknik
Det här är andra gången som en utbildning inom dokumentation hålls i Enköping. Den här gången var bland andra Gerhard Milstrau från Tanum med för att lära ut frottage, en teknik som kan liknas vid att man lägger ett papper över en krona och gnuggar lätt med en blyertspenna. Om arkeologerna börjar använda samma teknik i flera länder kommer det att bli lättare att jämföra ristningarna.
— Tekniken är gammal. Det nya är att vi nu kan föra över originalbilden som framstår då man gnuggar, till digital teknik. På så sätt blir det också möjligt för människor att se hällristningar hemma i sin dator, säger Ulf Bertilsson.
Utbildning ingår i det internationella EU-stödda projektet Rane (Rock art in northern Europe).
Så jobbar vi med nyheter