"Alla borde kallas till mönstring"

Den frivilliga rekryteringen till försvaret har skapat brist på befäl och luckor i krigsförbanden.

Sista dagen med hela Lif-kompaniet samlat till uppställning på Regementets dag i början av maj, sedan muckade halva kompaniet och resten går vidare på FOK, förberedande officersutbildning.

Sista dagen med hela Lif-kompaniet samlat till uppställning på Regementets dag i början av maj, sedan muckade halva kompaniet och resten går vidare på FOK, förberedande officersutbildning.

Foto: Lotta Lille

Enköping2019-05-25 21:00

Trots pliktlagens aktivering 2017 är rekryterna för få. ”Alla borde kallas till mönstring”, tycker kapten Peter Wallström.

Han arbetar på Ledningsregementet i Enköping och med 22 års erfarenhet av att utbilda rekryter har han sett såväl försvaret som ungdomar förändras genom åren.

– Det är bra att värnplikten återtagits, men vi fick trots det inte det antal rekryter som vi önskat som ryckte in 2018. Vi behövde 330 men fick 250. Alla i berörd årgång borde kallas in till mönstring, jag tror att det är enda möjligheten, säger Peter Wallström.

Även om han är kritisk till frivilligsystemet och de effekter det fått säger han att de bästa rekryter han sett kom 2011-2012. Nordic Battle Group var högaktuell och utlandstjänstgöring i bland annat Afghanistan var delar av det nya insatsförsvaret.

– Av de 14 000 frivilliga sökande rekryterades 112 till vår första grundläggande 12-veckorsutbildning. Det är klart att de var bra, och 90 procent av dem gick också vidare och blev anställda. Vi trodde att det skulle bli så, men vi lurade oss själva.

Nyhetens behag försvann, antalet frivilliga sökande minskade och det visade sig att de som anställts som soldater eller befäl inte stannade de åtta år försvaret hoppats på.

– Vi tappade folk antingen för att de gjort det de föresatt sig, fått utbildning och sedan deltagit i en eller flera utlandsmissioner, eller för att den grupp de tillhört splittrats, eller efter att de deltagit i en storövning, som Aurora.

De var frivilligt anställda och inte pliktade och kunde därför inte krigsplaceras, krigsförbanden tunnades ut, liksom befälsleden.

2018 var försvarets plan att 4 000 ungdomar skulle rycka in till grundutbildning, det blev 3 750. Målet som politikerna i försvarsberedningen satt upp för att stärka det svenska försvaret är att 8 000 ungdomar årligen ska göra den grundläggande utbildningen.

– Det finns två problem, tillgång till instruktörer och officerare, en brist som uppstått efter frivilligåren, och tillgång till materiel, som fordon och annan utrustning, säger Peter Wallström.

Han hoppas ändå att det kommer att ordna sig med rekryteringen:

– 2019 ser det ut som om vi får de 400 rekryter som vi behöver.

En viss oro han har inför framtiden gäller det han litet ursäktande kallar ”soldatmaterialet”:

– De som kommer är antingen väldigt vältränade, eller också är de otränade, gråskalan saknas. Några har också svårt att underordna sig, de vill bestämma själva, som om de var kvar i skolan.

Fakta

Pliktlagen aktiverades igen 2017 för både män och kvinnor. Motiveringen var att säkra försvarets personalförsörjning.

2018 kallades 8 000 personer, frivilliga och pliktiga, in till mönstring för att väljas ut till 4 000 utbildningsplatser. Drygt 3 700 ryckte sedan in.

Vid Ledningsregementet hade man 330 platser, 250 personer ryckte in.

Försvarets ambition är att 5 000 kvinnor och män ska grundutbildas 2020, och år 2021 är målet att 6 000 personer kallas in till grundutbildning.

Försvarsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, har målsättningen att 8 000 personer totalförsvarspliktiga grundutbildas årligen från år 2024.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om