Det är totalt 65 lärare som rättar delprov från över 1 300 elever i årskurs tre, sex och nio från alla kommunala skolor i Enköping, samt de fristående Robinsonskolorna.
– Den här gemensamma rättningen infördes för fyra år sedan, berättar Nina Ullsten Granlund.
Vid sidan av uppdraget att samordna och organisera rättningen av de totalt 30 delproven är hon biträdande rektor på Munksundsskolan.
Det som startade som ett försök 2015, där kommunens matematikutvecklare och en referensgrupp från högstadiet rättade de nationella proven i årskurs sex, har vuxit till att gälla alla delprov och alla åldrar.
Under två intensiva dagar fördjupar sig handplockade lärare från hela kommunen i sitt ämne, men de rättar inte proven från eleverna på den egna skolan.
– Rättssäkerheten ökar och det är ett väldigt bra tilfälle till kollegialt lärande, säger Jenny Eriksson, lärare i engelska och svenska på Örsundsbroskolan.
Hon tillhör de lärare som varit med vid den gemensamma rättningen sedan starten.
Det gäller även Kasper Stenberg på S:t Iliansskolan och Per-Erik Löfgren på Korsängsskolan, båda lärare i engelska och ämnet idrott och hälsa.
De uppskattar möjligheten att flera lärare är inblandade, möjligheten till en "second opinion", att rättningen koncentreras till två dagar och att man uppnår en större likvärdighet i bedömningen.
– Det här är erfarenheter man kan ta med sig till den formativa bedömningen, säger Kasper Stenberg.
Formativ bedömning handlar, enligt Skolverkets definition, om att sträva efter en lärandekultur och ett undervisningsklimat där elever vill lära och får möjlighet att lära sig att lära. Motsatsen, summativa bedömningar, leder till att fokus hamnar på enkla mätbara resultat istället för elevernas lärande.
Några nackdelar med den gemensamma rättningen då? Nej, alla är överens om att sambandet mellan betyg och provresultat har förbättrats under de här fyra åren. Per-Erik Löfgren menar dock att det är en stor utmaning är att hitta kompetenta vikarier under de dagar då andra lärare är borta för att rätta prov, något som gör Nina Ullsten Granlunds arbete med samordning och planering extra viktigt.
– Det är roligt att vi fått med Robinson också under den här tiden.
Samarbet med övriga friskolor, Kunskapsskolan och Entréskolan som ingår i koncerner, skulle kunna vara ytterligare en utveckling, menar hon.
Hur unikt är då det arbetssätt som man på utbildningsförvaltningen i Enköping gärna berättar om, även för studiebesök från andra kommuner?
Anders Boman, Skolverkets enhetschef Nationella prov, säger att om tre år, 2022, måste alla skolor hitta former liknande det som görs i Enköping.
– Skolverket har regeringens uppdrag att genomföra en digitalisering av de nationella proven. Den innefattar en extern bedömning, även över huvudmannagränserna, säger han.
Anders Boman säger att det inte finns någon nationell studie om rättningen av nationella prov, eller ordet bedömning som han hellre använder.
– Det är relativt vanligt förekommande att man samarbetar inom en eller flera skolor, men det är inte särskilt vanligt att kommuner och fristående skolor gör det.
Anders Boman säger att Skolverket verkar för att den här typen av samarbete ska utvecklas.
Han kan inte heller komma på några nackdelar, men Anders Boman pekar på de fördelar som även lärarna i reportaget tar upp.
– Inte minst när det gäller likvärdigheten i bedömningen, säger han.