Det var Anders Ljunggren, tidigare ambassadör i Island och generalsekreterare i Föreningen Norden, och Islands ambassadör Estrid Brekkan överens om när de på lördagen deltog i ett panelsamtal om nordiskt samarbete.
Panelsamtalet var avslutningen på ett seminarium anordnat av Föreningen Norden i Håbo på Nordens folkhögskola Biskops-Arnö. Charlotta Björkebring Carlsson, lokalföreningens ordförande, kallade det välbesökta evenemanget för en tjuvstart på Föreningen Nordens 100-årsjubileum då hon hälsade välkommen.
Mats Hellström, ordförande i styrelsen för Biskops-Arnö folkhögskola, gav inledningsvis en kort historik över Föreningen Norden från bildandet 1919 och bildandet av Nordiska rådet.
De båda ambassadörerna betonade båda hur viktigt samarbetet mellan nordiska länder är, inte bara på hemmaplan, utan också ute i världen där nordisk ambassadspersonal ofta har stor nytta av varandra.
– Föreningen Norden är viktig, och det är viktigt att nu rekrytera unga medlemmar som kan och vill fortsätta arbetet. Nordjobb som ger unga möjlighet att sommarjobba i andra nordiska länder är bra, men lika viktigt är att Nordiskt sommaruniversitet återuppstår för kunskaps- och kulturutbyte och nätverkande, sade Anders Ljunggren, en passning till Nordiska rådet som dragit in finansieringen.
Pyry Niemi (S), riksdagsman och medlem av den svenska delegationen i Nordiska rådet och ledamot i rådets utskott för tillväxt och utveckling, fanns på plats med och berättade om den vision för samarbetet som formulerades 2014 med ledorden gränslöst, innovativt, synligt och utåtriktat.
– Det har gått att lösa problem, som att svenska skoterförare nu får korsa gränsen till Norge, eller att postgången mellan Haparanda och Tornio nu inte längre behöver gå via Stockholm respektive Helsingfors. Samarbetet med innovationer fortsätter och gör Norden starkare i EU men också globalt, och vår önskan är att göra hela Norden synligt när det gäller turism till exempel, sade Pyry Niemi.
Mycket uppskattad föreläsare var Einar Már Gudmundsson, isländsk författare som 1995 fick Nordiska rådets litteraturpris för romanen Universums änglar. Han har bland annat också skrivit Reykjavikstrilogin och efter litteraturpriset en släktkrönika i tre delar. Han var en förgrundsgestalt i protesterna som följde på Islands ekonomiska och politiska kris 2008.
– Den senaste boken som kommit på svenska, Kungar av Island, handlar om familjen Knudsen, tre generationer där den första bygger upp, den andra förvaltar och den tredje slösar bort. Efter krisen behöver man inte hitta på berättelser, man skriver sanningar men ingen tror på vad man säger, sade Einar Már Gudmundsson.