Efter att den så kallade bosättningslagen trädde i kraft i mars förra året ställs det högre krav på kommunerna att ordna bostäder till de nyanlända som beviljats uppehållstillstånd.
Därför ändrade kommunfullmäktige förra hösten sitt ägardirektiv till EHB, Enköpings Hyresbostäder, och beslutade att mer än fem procent av EHB:s lägenheter ska kunna gå till nyanlända och andra som av sociala eller särskilt ekonomiska skäl inte kan få en bostad på egen hand.
Sedan dess har, enligt kommunens egna siffror, ungefär en tredjedel av de förmedlade lägenheterna gått till den gruppen.
Mellan 14 november 2016 och 30 september 2017 ”har EHB erbjudit 292 lägenheter till kommunen. Under 2016 har 60 lägenheter tagits i anspråk för nyanlända och under 2017 beräknas 41 lägenheter tas i anspråk för nyanlända”.
Nu föreslås att det förändrade ägardirektivet fortsätter att gälla även under 2018. Fullmäktige ska fatta beslut senare i höst.
När frågan diskuterades förra hösten var partierna inte eniga. SD röstade emot, M ville ha en begränsning till max 25 procent medan övriga partier röstade för en ändring till ”fler än fem procent”.
Nu diskuteras en begränsning, trots att det inte fanns med i tjänstemännens förslag till politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott på tisdagen.
Kommunalrådet Helena Proos (S) säger att ett annat beslut förra hösten inte hade gjort någon skillnad och att det blev en tråkig diskussion i media, att alla lägenheter skulle kunna gå till nyanlända.
– Så är det förstås inte, säger hon.
Nu är hon beredd att diskutera en gräns, 10-15 procent nämns av båda kommunalråden och är den behovsnivå som kommunens strategiske utredare Magnus Åsman uppskattat, men frågan ska diskuteras vidare politiskt.
– Det bör vara ett gränsvärde. Dels är det annorlunda nu än när det var kris, dels är det ett signalvärde att även andra än kommunen ska ta ansvar, säger oppositionsrådet Ingvar Smedlund (M).