Årets bana i och kring Vattenparken var 2,1 kilometer lång, men det var ingen banlängd som avskräckte de unga orienterarna.

Ivriga ungdomar sprang iväg i klungor eller en och en. Det syntes att de flesta var vana vid att hantera orienteringskartan. Om man blir osäker är det alltid bäst att stanna upp för att hitta rätt. Till slut hittade alla i varje fall till mål, även om några missade en och annan kontroll.

Hur var det då där ute?

Artikelbild

| Här stämplar ett gäng i en av kontrollerna.

– Vi fastnade lite på tvåan. Den var svår, berättade Vilhelm Lindström i fyran på Munksundsskolan efter målgång.

– Det var jätteroligt, men min kompis stukade foten och då fick vi gå efter det, berättade Safaa Younes (även hon i fyran på Munksundsskolan).

– Det var kul, men lite jobbigt. Jag hade håll nästan hela vägen. Men jag fick hålla en sten i handen och det hjälpte, berättade Ella Gälby (också i fyran på Munksundsskolan).

OK Enen har arrangerat Skolmästerskapet sedan 2004 och det finns onekligen stor rutin bland de 15 funktionärerna.

Artikelbild

| Naya i femman på Kunskapsskolan springer fort.

– Funktionärerna är i princip de samma sedan 2004. Det säger bara smack, smack och sen är det klart, sa Kenta Hällbom i OK Enens skolgrupp om förberedelserna inför arrangemanget.

I tävlingen mellan skolorna kom Korsängsskolan etta, Robinson tvåa och Hummelstaskolan trea.

Artikelbild

| Ella Gälby och Safaa Younes hade roligt längs banan.

Senare på fredagen var det även betygsgrundande orientering i Brännskogen för 630 stycken sexor och nior. Där deltog 630 unga orienterare på betydligt svårare banor än den vid Vattenparken.