Donatorer säger ja till barnkontakt

De allra flesta donatorer av spermier eller ägg är positiva till att barn som kommer till med deras hjälp kan kontakta dem när de blivit vuxna. Bara några få procent är direkt negativa.

Stina Isaksson.

Stina Isaksson.

Foto: Catarina Dahlqvist

Enkätstudie2014-09-28 06:00

Det visar forskare vid Uppsala universitet, Karolinska institutet och Linköpings universitet i en studie som publiceras i facktidskriften Fertility & Sterility.

– Ett glädjande resultat som ligger i linje med lagens intentioner om att barn som tillkommit genom donation av könsceller ska ha möjlighet att kontakta donatorn när de blivit myndiga, säger doktoranden Stina Isaksson vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Barn som tillkommit med hjälp av donerade spermier eller ägg har laglig rätt att få veta sitt biologiska ursprung och, när de blivit myndiga, donatorns identitet för att om de så vill kunna kontakta denne.

I studien besvarade 210 spermie- eller äggdonatorer både före och fem till åtta år efter donationen en enkät om sin syn på dessa rättigheter och en eventuell framtida kontakt med ett barn som hade tillkommit med deras hjälp.

Både före och fortfarande flera år efter donationen var en stor majoritet av donatorerna positiva till att ett barn som blivit till med hjälp av deras spermier eller ägg skulle ta kontakt med dem. Bara fyra procent svarade att de inte ville möta ett barn som tillkommit med deras hjälp.

– Det kan jämföras med en studie bland spermiedonatorer i slutet av 1990-talet. I den ansåg hela 40 procent av donatorerna att de borde ha rätt att förbli anonyma, trots rådande lagstiftning, säger Stina Isaksson.

I den nya studien angav både de som var positiva och de som var negativa till en framtida kontakt barnets bästa som skäl till sin inställning.

– I öppna kommentarer skrev en del till exempel att de visserligen tyckte det var bra att barnen hade rätt att kunna ta kontakt med dem, men att de hoppades att de hade det så bra i sin familj att de inte skulle känna något behov av att göra det, säger Stina Isaksson.

Fler än hälften av donatorerna uppgav att de ville bli underrättade om ett barn begärde att få veta deras identitet från kliniken som har dessa uppgifter. En fjärdedel önskade mer stöd inför ett eventuellt möte med barnet.

– Behovet av information och stöd verkar alltså skifta en hel del från donator till donator. Det är viktigt att vården kan tillhandahålla både information och stöd när donatorer vill ha det, säger Stina Isaksson.

Fakta Bara barnet har rätt att få veta

1985 fick barn som tillkommit med hjälp av donerade spermier laglig rätt att i vuxen ålder få veta vem deras donator är. Sedan äggdonation blev laglig 2003 gäller samma rättighet för barn som tillkommit genom äggdonation. Däremot har spermie- eller äggdonatorer inte rätt att få veta barnets identitet och föräldrarna inte rätt att få veta vem donatorn är.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!