I en rapport från Uppsala kommun framgår det att kommunen har som mål att 20-30 procent av bostäderna som byggs ska vara småhus, men enligt en annan rapport av Svensk nyproduktion framgår det att målet inte är nått under 2021. Det ligger nämligen på 19,3 procent.
Anledningen menar kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling är att det är ett relativt nytt mål man har satt upp.
– Det skapades för att vi helt enkelt såg att det byggdes för få småhus i Uppsala, säger han.
Boverkets bostadsmarknadsenkät för 2021 visar dock att Uppsala är den kommun där det byggdes flest småhus under 2021. Det byggdes över 400 villor, radhus, kedjehus och parhus under året, och prognosen för 2022 är att minst lika många småhus ska påbörjas.
– Det är viktigt att det finns variation i alla stadsdelar. Man ska inte behöva lämna stadsdelen för att man till exempel skaffar familj, samt att det är ett bra sätt att motverka segregation, säger han.
De största satsningarna sker just nu i Rosendal, där de första radhusen byggs, och i Gunsta där man ska bygga 1600 nya småhus. När det kommer till lägenheter byggs även fler tvåor och treor än till exempel ettor.
– Under 2017 byggdes väldigt många ettor, och det har funnits en oro över det. Vi vill att det ska finnas fler alternativ när livet förändras, så det är en demografisk fråga samtidigt som efterfrågan på större lägenheter har ökat under pandemin, säger han.