2016 var andelen ekomat som såldes i svenska butiker som störst, 7,9 procent, enligt Ekologiska lantbrukarna senaste kvartalsrapport. I dag är det endast 5,3 procent av maten som säljs i butik som är ekologisk.
Det har blivit glesare med ekologiska alternativ på hyllorna i Sveriges matbutiker de senaste åren, och Uppland är inte ett undantag. Vid årsskiftet 2023 har flera uppländska bönder beslutat att avveckla sin ekologiska produktion, berättar Pär Lindqvist som är organisationen Ekologiska lantbrukarnas ordförande i Upplandsdistriktet, men även eko-bonde.
– Det är inte katastrofmånga som slutar, men vi ser en nedåtgående trend som vi har sett i flera år. De stigande matpriserna har säkerligen också bidragit till detta. Inflationen kan ha varit den sista spiken i kistan för många, säger han.
Björn Wallin är en av de bönder som upphört med sin ekologiska produktion. Han driver en gård utanför Vattholma där han odlar allt från spannmål, vete och korn till oljeväxter och ärtor. Han har hållit på med ekologiskt lantbruk sedan 1990-talet och cirka 15 procent av hans produktion har varit ekologisk fram tills i år.
Det är mer arbete med ekologiska grödor och det tillkommer fler utgifter, menar Björn Wallin. Det är en del i varför det inte längre är lönsamt för honom att fortsätta producera ekologiska grödor.
– Jag gör ju det här för att jag tror att jag kommer tjäna bättre på konventionellt jordbruk. Jag tycker inte frågan ekologiskt eller inte är så dramatisk. För mig har det med marknaden att göra, säger han.
Han tror att den ekologiska maten kan prioriteras bort av många när maten blir dyrare.
– Människors första prioritet är att äta, sedan kommer att äta bra eller gott och det tredje blir att äta som ett språk för att berätta vem man är.
Samtidigt tror Björn Wallin att det är en "nisch" som kommer att finnas kvar, då det alltid kommer att finnas en efterfrågan att täcka upp.
Statistik från Ekologiska lantbrukarna visar att intresset för ekologiska produkter började bromsa in 2016 i dagligvaruhandeln för att sedan dala fram till i dag.
Under 2022 såldes livsmedel i Sverige för 309 miljarder kronor varav 19 miljarder avsåg ekologisk mat. Då var alltså 6,1 procent av de livsmedel som såldes ekologiska. Under första kvartalet 2023 utgör den ekologiska maten i stället 5,3 procent av den sålda maten, vilket är en minskning med 288 miljarder kronor jämfört med samma period 2022.
Försäljningen av konventionella livsmedel har ökat med 10,1 procent under första kvartalet 2023 jämfört med samma period 2022. För ekologiska livsmedel har det däremot skett en minskning med 5,9 procent, enligt Ekologiska lantbrukarna senaste kvartalsrapport.
Ekologiska lantbrukarnas ordförande Pär Lindqvist menar att det från börjat varit brister i marknadsföringen av ekologiska produkter som fått intresset att svalna. När intresset för vegetarisk och närproducerad mat blev trendigt gled den ekologiska maten ner från privatpersoners prioritetslista.
– När den vegetariska trenden kom så började många tänka att "bara det är grönt eller inte kött så är det bra". Då brydde man sig inte så mycket om hur det producerades, säger han.
Pär Lindqvist tror att det delvis är den vegetariska och närproducerade maten som konkurrerat ut de ekologiska produkterna i matbutikerna.
Han ser att det framför allt är antalet ekologiska mjölkbönder som minskat. Det är något han menar märks tydligt i matbutikerna
– Ekomjölken fanns tidigare backvis, nu står den som specialprodukt på en hylla.
Vad tror du krävs för att göra ekologisk mat attraktiv igen?
– En diskussion om biologisk mångfald skulle behövas. Det finns så stora fördelar med ekologiskt och det är självklart att det är bättre när vi inte använder bekämpningsmedel, vi har mer betesmarker och betande djur, säger han.
Han tror att om efterfrågan ökar igen så kommer fler bönder att återuppta sin ekologiska produktion.
– För många är det en rent ekonomisk fråga. De har inte råd. De som ställde om av ekonomiska skäl ställer tillbaka av ekonomiska skäl. De som är mer ideologiska håller nog ut lite längre.