"Svenskarna har satt in rekordmycket pengar på sparkonton i år", säger Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer.
Under året har storbankerna raskt hissat upp sina utlåningsräntor – till exempel bolåneräntorna – kort efter att Riksbanken meddelat en höjning av styrräntan. Men inlåneräntorna – till exempel sparräntor – har inte alls höjts lika fort, eller lika mycket.
– Bostadsräntorna har gått upp ungefär dubbelt så mycket som sparräntorna i år, berättar Christina Sahlberg.
I maj lämnade Riksbanken nollräntenivån när styrräntan höjdes till 0,25 procent för första gången sedan 2014. Samma dag höjdes Handelsbankens rörliga bolåneränta till 2,64 procent, för att nio dagar senare höjas ytterligare, till 2,69 procent, enligt statistik från Compricer. Sedan dess har Riksbanken höjt styrräntan ytterligare tre gånger. Handelsbankens bolåneränta har också stigit, den ligger nu på 4,29 procent.
Swedbanks bolåneränta låg på 2,74 procent innan Riksbankens räntehöjning i maj, och ligger i dag på 4,64 procent. SEB:s bolåneränta har stigit från 2,74 procent i början av maj till 4,29 procent i dag.
Tittar man istället på bankernas enklaste sparkonton utan bindningstid tog det desto längre tid innan räntorna höjdes. Swedbank höjde sin sparränta till 0,1 procent den 11 augusti. Då hade storbanken redan hunnit höja sin bolåneränta tre gånger. Den 30 september höjdes sparräntan till 0,3 procent, samma nivå den ligger på i dag. SEB höjde sin sparränta från noll till 0,3 procent 28 september, och ligger kvar på samma nivå i dag. Handelsbanken höjde sin sparränta från noll till 0,5 procent den 30 september, och höjde den till 1,05 procent 25 november.
– Storbankerna tjänar enormt mycket pengar på mellanskillnaden. Bankerna går runt på att köpa och sälja pengar – de får köpa dem jättebilligt av oss, eftersom vi sätter in dem utan att banken i princip behöver betala för det, och sedan säljer bankerna pengarna dyrt i form av bolån. Det är den skillnaden som gör att de gör all time high-vinster just nu.
Swedbank höjde sin sparränta för första gången i augusti i år, då till 0,1 procent.
Hos storbankerna kan man få desto högre räntor på sparkonton med bindningstid, från tre månader och uppåt. Ju längre bindningstid, desto högre ränta, rent generellt.
– Pengar på rörliga sparkonton är inte så roliga för storbankerna. De vill låna ut pengar till bolån, och om vi kan plocka ut dem när som helst kan inte bankerna låna ut dem. De vill att du ska binda räntor.
Där har man som sparare bättre möjligheter hos små- eller nischbankerna, som lockar med högre sparräntor för att locka över kunder och få in pengar. Komplett bank erbjuder till exempel 2,35 procent sparränta, Svea kan ge 2,30 procent, och statliga SBAB utlovar 2 procent ränta på dina sparpengar.
– Storbankerna har hittills aldrig nått upp till lika höga räntor som de mindre bankerna. VI måste börja tänka att man kan ha olika tjänster hos olika banker. 39 procent har aldrig bytt bank för sitt bolån – det betyder att de troligtvis sitter och betalar för mycket. Kunder som inte är trogna sin bank får bättre ränta. Man får tänka att man kan ha en bank för alla bankärenden och autogiron som är svåra att flytta, en bank för sparande, en för aktiehandel, och en bank för bolån, säger Christina Sahlberg, och tillägger:
– Om vi som bankkunder rör oss mer och flyttar våra pengar kommer nog storbankerna att behöva höja räntan.