Johan Eriksson, ombudsman på Transport i Uppsala, tycker att många småföretag inom transportsektorn är ointresserade av att teckna kollektivavtal.
E-handeln har vuxit snabbt under pandemin. Svensk Handel bedömer att de nya konsumtionsmönstren är här för att stanna, men för många anställda kan arbetslivet bli pressat.
– Bland större åkerier inser man värdet av schyssta arbetsförhållanden och kollektivavtal. För dem vill jag lyfta av mig hatten. Sedan har vi ett gäng budbilsfirmor som valt att inte teckna kollektivavtal, de vill inte anamma den svenska modellen. Här handlar det om att arbeta hårt för medlemsrekrytering och utbildning, både på central och på lokal nivå, säger Johan Eriksson, ombudsman på Transport i Uppsala.
Johan Eriksson håller samtidigt fram att kunder bör fråga sig varför det ska vara kostnadsfritt att få varor levererade till dörren.
– Många av dem som kör budbil är nya på arbetsmarknaden. Det är personer som kommer direkt från gymnasiet eller sfi. Många har nyss tagit körkort, säger han.
Från Åkerinäringens sida ser man stora möjligheter i e-handeln. Här finns redan en befintlig infrastruktur och gemensamma flöden, men den måste bygga på att kunden tar sig till ett utlämningsställe och hämtar ut paket, inte att de lämnas vid dörren.
– Vi tror inte på att människor ska bygga om sina postlådor till postterminaler, säger Ulric Långbergsamhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag.
Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkerier, tror hemleveranserna kan orsaka stora trafikproblem när pandemin är över.
Under fjolåret växte dagligvaruhandeln på nätet med nästan hundra procent. Även om e-handeln faller tillbaka i år innebär det första kvartalets försäljning en tillväxt sett över hela året. Försäljningen på nätet kompenserar dock inte för tappet hos butikernas försäljning totalt sett inom hela handeln.
– Vi bedömer att tillväxttakten inte kommer att vara densamma som under fjolåret, men vi får ändå se en viss ökning. Efter en pandemi brukar konsumtionsbeteendet när det gäller e-handel hålla i sig, det visar erfarenheter från Sydkorea som drabbades av mers-coronavirus 2015, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.
Efter vaccinationen vill människor förmodligen besöka fysiska butiker igen, bedömer Johan Davidson. Trots det har kunder fastnat för hemleveranser och lämningsplatser i högre utsträckning än innan pandemin. E-handlarna räknar själva med en ökad försäljning och en sysselsättning som fortsätter stiga
Trots att e-handeln har vuxit rekordartat svarar den fysiska butikshandeln fortfarande för 85 procent av all handel. Enligt Johan Davidson växte dagligvaruhandeln på nätet med nästan hundra procent förra året och men den fysiska butikshandeln utgör fortfarande 96 procent av omsättningen inom dagligvaruhandeln. Den handel som drabbas hårdast av pandemin är sällanköpsvaruhandeln som ligger i stadskärnorna.
Ulric Långberg ser samtidigt problem med den växande e-handeln. Så länge människor jobbar hemifrån kan matkassar och varor från detaljhandeln levereras dagtid hela vägen fram till dörren, men när arbetslivet återgår till det normala ska transporterna ske på kvällstid. Det är ohållbart, anser Ulric Långberg.
En annan del som vuxit explosionsartat är leveranser av mat från restauranger. Enligt Ulric Långberg är det idag oklart hur många företag som är verksamma inom området.
– Det krävs tillstånd för att transportera varor och det krävs en viss kunskap på området. Så länge det saknas tillstånd är verksamheten olaglig. Precis som facket tycker vi att de här förarna ska ha avtalsenliga löner. Det är inte rimligt att människor är underbetalda, säger han.